Enligt undersökningen är kvinnor bättre på att köpa ekologiska eller lokalproducerade varor, bättre på att källsortera sitt avfall och bättre på att minska sin förbrukning av värme, el och vatten.

– Jag är inte förvånad, säger Anna-Lisa Lindén som är professor i sociologi vid Lunds universitet till DN.se.

– Så här har det sett ut ända sedan man började mäta mäns och kvinnors miljöhandlingar.

Anna-Lisa Lindén har i flera år forskat på konsumtion och klimatpåverkan. Enligt henne håller skillnaderna mellan män och kvinnor sakta på att jämnas ut, men männen är fortfarande de värsta miljöbovarna.

– Det handlar om att vi fortfarande har en fördelning av ansvar och arbetsuppgifter i hemmet som skiljer mellan män och kvinnor.

– I en stor del av hushållen har kvinnor det yttersta ansvaret för planeringen av vad som ska köpas in och vad som behövs när det gäller livsmedel, kläder till barnen, textilier och inredning. Männen är mer engagerade i teknik och vitvaror. Men kvinnor tittar på miljö- och ursprungsmärkning mycket oftare än män.

Svenskar är i allmänhet ganska miljömedvetna, förklarar Anna-Lisa Lindén. Problemet är bara att människor, och framför allt män, inte använder sin kunskap.

– Men det finns undantag. När en ung familj får barn ökar medvetenheten om vad man vill köpa och vad man vill avstå ifrån. Då börjar man titta mycket på innehållsförteckningar, om det är eko-odlat, och sådana saker.

Det finns mycket hushållen kan göra för att minska sin klimatpåverkan. Allt ifrån att stänga av stand by-funktioner, lägga locket på kastrullen när man kokar vatten och tvätta vid lägre temperaturer.

Enligt Anna-Lisa Lindén är det framför allt två saker man bör tänka på: transporter och livsmedelskonsumtion.

– Jag talar inte bara om att köpa ekologiska morötter utan också hur man förvarar och bereder maten och vad man har för vitvaror, belysning och vardagsgrejer hemma, säger hon.