Svensk kyckling är en framtidsbransch som snart fortsätter att expandera igen, menar kycklinguppfödaren Hans-Christer Palmers.
"Visst är situationen obehaglig. Men på sikt är jag inte det minsta orolig".
Hans-Christer Palmers 95 000 slaktkycklingar springer runt i stallarna på Åkerö säteri någon mil utanför Nyköping, lyckligt ovetande om sabotaget mot deras bransch.
Just den här omgången kläcktes någon vecka innan de första glasbitarna hittades.
Håller krisen i sig när de ska skickas till slakt om två veckor, riskerar även de att kasseras och aldrig hamna på någon mattallrik.
– Jag räknar med att leverera alla. Men om den här situationen fortsätter räknar jag med att göra ett uppehåll. Då får det stå tomt i stallarna ett tag, säger Hans-Christer Palmers.
När de är 38 dagar gamla hämtas de med en lastbil och körs till slakteriet och förädlingsanläggningen i Valla. De slaktas, styckas, förpackas och körs ut till grossister och handeln, frysta eller färska.
Innan slakt finns det ingen möjlighet att de kan få glasbitar i sig, menar Hans-Christer Palmers.
– Men efter slakt kan man tänka sig olika situationer. Någon kanske vill få uppmärksamhet i medierna, någon kanske vill ha en gratiskyckling i ersättning.
Hans-Christer Palmers är övertygad om att situationen är övergående. Sabotage mot livsmedel har förekommit förut, menar han.
– Men jag kan inte komma på ett enda exempel där man inte kommit till rätta med situationen.
Hans-Christer Palmers räknar upp några saker som talar för en fortsatt stigande konsumtion.
– Svensk kyckling är salmonellafri. Köttet är klimatsmart. Det har bra näringsvärde, är lättlagat.
Han tycker det är märkligt att flera storkök slutat servera kyckling.
– De köper ju via speciella kanaler och i de leden har man ju inte sett att det finns något glas. Och vad ska man göra nu när det hittats i falukorv och pyttipanna?