Sverige

Låg efterfrågan gör att grisarna sänds till Polen

Jonas Petersson driver sedan 1985 en gård utanför Västerås och kallar dagens situation för exceptionell.
Jonas Petersson driver sedan 1985 en gård utanför Västerås och kallar dagens situation för exceptionell. Foto: Maja Eriksson

Billigt fläsk från utlandet gör krisen för svenska grisbranschen akut. Bristen på efterfrågan har gjort att man för första gången har tvingats skicka svenska smågrisar till utlandet för att växa upp där – och slaktas.

För första gången i modern tid har svenska grisar skickats utomlands för tillväxt. Häromdagen gick en transport med 650 smågrisar till Polen. Där ska grisarna, runt tre månader gamla, växa till sig innan de slaktas.

– De kommer att födas upp under helt andra villkor än här. Ingen halm, boxar där golvet är ett galler och massor av nya smittor, säger Axel Sannö, veterinär på Svenska djurhälsovården AB och fortsätter:

– I värsta fall kommer de att dö som flugor.

Många svenska slakterier tar inte längre emot grisar. Efterfrågan på svenska fläskprodukter är så låg att det inte finns någon avsättning. På flera håll i landet har veterinärer varnat för att det uppstår djurskyddsproblem när det blir för fullt hos uppfödarna. Därför går sedan några veckor transporter med slaktgrisar från främst södra Sverige till Tyskland och Polen.

Läget för svenska grisar och deras uppfödare har länge varit tufft i konkurrens med billigare produkter från utlandet. Just nu har läget försämrats drastiskt och snabbt och det beror delvis på att Ryssland i januari i år förbjöd fläskimport från Europa efter att man hittat afrikansk svinpest i en lettisk gris.

Ryssland importerar 700.000 ton, så när det plötsligt blir tvärstopp där får det konsekvenser för hela världsmarknaden.

– Det absurda är att de 650 smågrisarna kan säljas tillbaka som polskt fläsk billigt och konkurrera med det svenska, säger Axel Sannö.

Sverige som med stränga uppfödningskrav har dyrare fläsk får svårt att konkurrera med billigare fläsk från omvärlden.

Ungefär en tredjedel av grisköttet går till kotletter och andra delar som vi lätt känner igen. Men drygt två tredjedelar går till charkuterier och annat där det inte framgår lika tydligt var köttet kommer ifrån.

– Många känner sig duktiga för att de köper svenskt kött i butiken men sedan köper man någon färdigrätt och frågar inte efter var köttet kommer ifrån, säger Axel Sannö.
Trots att vi vet att vi antagligen skulle må bättre av att äta mer grönt så ökar vår köttkonsumtion. Förbrukningen av fläsk har i flera år legat kring 35–37 kilo, samtidigt som importen har gått från nära noll till 35 procent på cirka tio år.

De smågrisar som i torsdags påbörjade sin resa till Polen kommer från Jonas Peterssons gård utanför Västerås.

– Det kändes inte alls bra att skicka iväg dem, säger han.

Djurskötarna Elin Ringborg och Madde Granat håller med. De startade i december Facebookgruppen ”Mitt liv som svensk gris” där de utan omsvep i bilder och ord berättar om grisuppfödningen. De har nära 10 000 följare, en hel del bönder, men också konsumenter som tycker att de lär sig något, och så förstås de som tycker att det äts för mycket kött. Texter och bilder på smågrisarna har gett många kommentarer, inte bara trevliga.

– Många var väldigt elaka, ”ni vill bara tjäna pengar”, ”varför skjuter ni dem inte hemma i stället”. Det var jobbigt – vi var ju ledsna för grisarnas skull, berättar de.

Jonas Petersson har drivit gården sedan 1985 och dagens situation är exceptionell.

– Det kom så hastigt och den här verksamheten går inte att bromsa på dagen. Om suggan är betäckt tar det nio månader innan grisen är slaktfärdig.

Han har kontrakt med Scan men många gårdar har blivit av med sina avtal med slakterier.

– Sjutton gårdar som har kontrakt med Scan måste lägga ner, säger Jonas Petersson.

Förra året minskade Scan sin slakt med hundratusen grisar, i år blir minskningen lika stor.

Landsbygdsminister Eskil Erlandsson har bjudit in Jordbruksverkets generaldirektör, representanter från grisnäringen och intresseorganisationer till ett möte den 19 februari för att diskutera krisen.