Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Lagändring gav även statsråd karensdag

Det var regeringen Bildt som gav svenskarna karensdagen 1993 för att spara pengar i sjukförsäkringssystemet. Den nya lagen var en del i en stor krisuppgörelse med Socialdemokraterna. Men för att ministrarna skulle vara jämlika med folket beslutades om en lagändring som gav karensdag även för statsråd.

Det var ett av 1992 års sista beslut i riksdagen. Endast Vänsterpartiet invände mot krisåtgärderna som skulle få ordning på den svenska ekonomin och få ned sjukfrånvaron. Karensdagen var hett omdebatterad. Från början ville Moderaterna ha två karensdagar, något som partiet tvingades backa från i den stora krisuppgörelse som klubbades i riksdagen några dagar före jul 1992. Karensdag är ett slags självrisk i sjukförsäkringen som innebär att arbetstagaren står utan ersättning första sjukdagen.

Åtgärderna sparade stora summor men väckte missnöje bland folket. Lagen började gälla den 1 april 1993. Samtidigt föreslog regeringen att förändringen även skulle gälla ministrarna vars arvoden regleras i en särskild lag.

”Vid kontakter under hand med statsrådsberedningen har framkommit att man från regeringens sida önskar en motsvarande ordning för statsrådens del...”, skrev dåvarande ordföranden i konstitutionsutskottet, Thage G Peterson (S) i ett betänkande.

Lagen klubbades igenom först efter att karensdag införts för svenska folket och gällde därför retroaktivt för ministrarna.

Reglerna för statsråden finns i ”Lag 1991:359 om arvoden till statsråden m.m.” och står även beskrivna i handboken ”Information till politiker” som publiceras av Regeringskansliet.