Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Lagändring kan sätta stopp för kryphålet

Tjugo handskrivna personröster – mer än så krävdes inte för att Pär Öberg, ledande företrädare för den militanta nazistiska organisationen Svenska motståndsrörelsen, skulle väljas in Ludvikas kommunfullmäktige på SD:s mandat. Men steg tas nu för att bomma igen denna kontroversiella bakdörr i den svenska vallagen.

Pär Öbergs omstridda inträde i Ludvikas kommunfullmäktige beror på att ett fåtal väljare skrivit hans namn på valsedlar för Sverigedemokraterna – ett parti som Öberg själv inte är aktiv i. De partier som vill skydda sig mot detta kan ”låsa” sina valsedlar hos Valmyndigheten (läs mer här), men eftersom SD har haft svårt att fylla sina mandat ute i landet har man hittills inte gjort det – och därmed öppnat för att väljare nominerar kandidater genom att skriva till namn på valsedeln.

– Det kan tyckas märkligt att det blir så här. För i praktiken kan det ibland räcka med att en person röstar på sig själv, för att denne ska komma in i kommunfullmäktige. Tanken med systemet har tidigare varit att en medborgare ska ha möjlighet att påverka vilka som sitter för ett parti, även om exempelvis en falangstrid exkluderat vissa namn från listan. Men från och med nästa val tyder mycket på att det kommer att bli svårare, säger Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet.

Förra året röstade riksdagen igenom en begränsning av den fria nomineringsrätten. I framtiden kommer ett skriftligt samtycke från alla nominerade att behövas i förväg, för att rösterna på dem ska gälla. Men en sådan grundlagsändring kräver två riksdagsbeslut med ett val emellan - så ändringen kan som tidigast träda i kraft 2015.

– Anledningen är att det har varit problem med den fria nomineringsrätten. Kanske inte främst med personer som försöker kuppa sig in, utan för att personer blivit invalda mot sin vilja, säger Ann-Cathrine Jungar, statsvetare vid Södertörns högskola.

På senare år har dussintals personer råkat ut för oönskade inröstningar - vilket inte sällan varit en del av en illvillig mobbingkampanj.

– För den enskilde kan det skapa problem. Om man söker jobb, så kommer arbetsgivaren att hitta kopplingen till partiet på nätet, vilket kan vara stigmatiserande, säger Ann-Cathrine Jungar.

I det senaste valet blev exempelvis samepolitikern Mona Persson i Arjeplog inkryssad på SD:s enda mandat i kommunen mot sin vilja.

– Vad jag vet är det bara ett kryss. Jag tycker att det är obehagligt, och det är den fria nomineringsrätten som jag inte tycker om. Att man kan skriva vilket namn som helst på en blank valsedel. Och när det gäller det här partiet också! Då är det extra obehagligt, säger Mona Persson till NSD.

Ändringen av vallagen som nu är på gång kommer att göra det omöjligt att nominera personer mot deras vilja. Men eftersom samtycke kan inhämtas så sent som fredagen före valdagen, är det inte helt självklart att lagändringen löser problemet med personer som försöker kuppa sig in på ett annat partis olåsta valsedlar.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.