Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Lågfrekvent buller gör dig trött vid ratten

Monotont lågfrekvent buller från vägbanan ökar risken för att förare ska somna bakom ratten, visar ny forskning. Samtidigt startar inom kort ett försök att slipa ner asfalten för att få bukt med det sövande bullret.

Lågfrekventa ljud är svåra att värja sig mot, och i trafiken uppstår de i första hand som ett dovt buller från vägbanan. Om vägen är asfalterad eller om underlaget är ett annat spelar roll, likaså vilka däck bilen har och hur den är isolerad.

– Är bilen optimalt isolerad kan det hjälpa, men det går inte att helt utestänga det lågfrekventa ljudet, säger Anna Anund.

Hon är en av forskarna bakom en studie som slår fast ett tydligt samband mellan lågfrekvent buller och sömnighet hos bilförare när de kör under natten. Studien är i slutfasen och görs vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

Hur mycket sömnigheten ökar på grund av det lågfrekvent bullret går inte att fastställa utifrån studiens resultat. Men klart är att tröttheten dröjer kvar även om bilisten stannar till en stund och sedan fortsätter på en annan väg med mindre lågfrekvent buller.

Dagtid är dock sambandet inte lika tydligt.

– Det finns en signifikant skillnad på natten och en tendens på dagen, säger Anna Anund, en av forskarna bakom studien.

Sömniga förare är en bidragande orsak till cirka 20 procent av de trafikolyckor som inträffar i Sverige. Det är väl känt att sömnigheten kan beror på hur mycket föraren har sovit och vilken tid på dygnet bilfärden sker.

Däremot är det sedan tidigare mindre känt vilken betydelse externa faktorer som till exempel buller har på förmågan att hålla sig vaken.

– Såvitt jag vet har inget annat forskningsprojekt före vårt genomförts om hur lågfrekvent buller påverkar förare av personbil. Våra resultat kommer att presenteras i en internationell vetenskaplig tidskrift i höst, säger Anna Anund.

Några riktlinjer för optimala ljudnivåer från vägbanor eller bilar finns inte, men Anna Anund och hennes kolleger hoppas att forskningsprojektet ska bidra till större tydlighet och att fordonsindustrin lättare ska kunna precisera krav om bullernivåer i personbilar.

För att minska bullret från vägarna inleder VTI och Linköpings universitet i september ett gemensamt forskningsprojekt, som går ut på att slipa bort några millimeter av asfalten och jämna till de hårda stenarna i beläggningen.

Förberedande tester på E4 utanför Huskvarna har gett lovande resultat. Trots att asfalten på sträckan redan före testet hörde till den mest bullerdämpande sorten minskade bullret med 1–3 decibel. Rullmotståndet minskade med 4–7 procent.

– Det gick bättre än vi trodde, säger Mattias Lindahl, projektledare och lektor på avdelningen för industriell miljöteknik vid LiU.

Exakt hur sambandet mellan det lågfrekventa ljudet och trötthet ser ut är inte klarlagt. En teori är att människan förknippar lågfrekvent ljud med trygghet, något som går tillbaka till fosterstadiet när allt man hörde var väldigt dämpat.

–  Reptilhjärnans reaktioner är svåra att göra någonting åt. De få studier som gjorts på riktigt små barn visar att de trivs med dovt bakgrundsljud, säger Anders Genell, expert på ljud och vibrationer och även han forskare på VTI.

En annan förklaring är att lågfrekvent ljud är svårt att identifiera och därför triggar hörseln. När ljudet inte har något innehåll ansträngs hörselsinnet utan att hjärnan får någon belöning i form av information.

–  Man anstränger sig omedvetet för att förstå vad man hör och då kommer tröttheten, säger Anders Genell.

Ljud som man kan störa sig på, typ en tickande klocka eller droppande vattenkran, är lätta att identifiera och därför också lätta att släppa.

Fakta: Buller i bilen

VTI-forskarna har samarbetat med Volvo som mätt ljudnivåer och vibrationer inne i kupén i fyra av sina personbilsmodeller.
Några av ljudnivåerna har återskapats i en av VTI:s körsimulatorer där forskarna tillsammans med Volvo testat hur förare påverkas av olika nivåer.
För att se tydliga mönster i ljudbilden lät forskarna också bilister köra på vägar med helt olika ­beläggning. Det värsta underlaget visade sig vara betong.