Trots att årets val ser ut att bli mer spännande än på många år riskerar valdeltagandet att bli lika lågt som 2002. Socialdemokraterna och vänsterpartiet riskerar att förlora på lågt valintresse.
Valdeltagandet i riksdagsvalen har stadigt sjunkit sedan början av 1980-talet, och hamnade i förra valet på 80,1 procent. Enligt Synovate Temos mätning av röstbenägenheten bland väljarna inför årets val kommer det att hamna på ungefär samma nivå i det här valet. Institutets så kal-lade röstbenägenhetsindex hamnar i denna första mätning på 79 procent.
Synovate Temo har tidigare mätt röstbenägenheten inför EMU-folkomröstningen 2003 och EU-parlamentsvalet 2004. Då träffade mätningarna rätt på valdeltagandet på en procent när.
Mätningen bygger på en sammanvägning av svaren på tre frågor till de slumpvis utvalda väljarna som handlar om hur många val de röstat i tidigare, hur viktigt man tycker det är att rösta i årets riksdagsval, och hur viktigt det är vem som bildar regering efter valet.
Resultatet visar att 79 procent av väljarna har en hög röstbenägenhet. Men bland de yngre väljarna, i åldern 18-29 år, är intresset betydligt lägre, endast 60 procent.
Mätningen visar också att röstbenägenheten är störst bland dem som sympatiserar med moderaterna, folkpartiet och kristdemokraterna. De kan därmed gynnas med cirka en procent vardera på själva valdagen på grund av att deras sympatisörer går och röstar i högre grad än andra partiers.
De som riskerar att missgynnas är socialdemokraterna och vänsterpartiet. De kan förlora en procentenhet vardera på grund av att deras sympatisörer har låg röstbenägenhet.
Mätresultaten om valdeltagandet är inte inräknad i väljarbarometern, som publiceras härintill.
Synovate Temo har för DN i den här mätningen intervjuat 1.771 personer under perioden den 22-28 augusti.