Vården för allergiker riskerar att försämras kraftigt när en stor del av de verksamma allergiläkarna nu går i pension. Tusentals personer som står i kö till allergologer drabbas redan nu av att vårdgarantin inte uppfylls.
Samtidigt som allt fler svenskar får astma eller blir allergiska minskar antalet allergiläkare kraftigt.
– Medelåldern på allergologer är väldigt hög. Många kommer att pensioneras inom de närmaste åren, säger Pär Gyllfors, legitimerad läkare och ordförande för Svenska föreningen för allergologi.
Läkarförbundet, som är facklig företrädare för de flesta läkare i Sverige, har 103 allergiläkare anslutna. En tredjedel av dessa är i åldern 59–67 år.
Omkring 1,5 miljoner svenskar har dagligen besvär av sin allergi, enligt Astma- och allergiförbundet.
– Behovet av allergiläkare är avsevärt större än tillgången, säger Pär Gyllfors.
Eftersom det inte utbildas nya specialister i samma takt som gamla lägger stetoskopet på hyllan ökar obalansen.
Maria Skedinger är allergolog på Karolinska sjukhuset i Huddinge. Hon tillhör den kull av allergiläkare som går i pension de närmaste åren.
– När så många verksamma allergiläkare pensioneras samtidigt är risken stor att kvarvarande specialister inte räcker till för vården av patienter med svår allergi och svårbehandlad astma. Om svårt sjuka inte får adekvat vård finns risk för lungfunktionsnedsättning och i värsta fall uppstår risk för ökad dödlighet, säger Maria Skedinger.
Hon tror att bristen på allergiläkare kan få samhällsekonomiska konsekvenser:
– Vid svårbehandlade fall krävs det specialistkunskaper för att ställa rätt dia-gnos. En felaktig diagnos kan leda till att patienten i onödan behandlas med kostsamma mediciner. Med rätt medicinering ökar också chansen att den drabbade kan fortsätta yrkesarbeta.
Ingalill Bjöörn är bekymrad över att den kunskap som specialisterna sitter på nu försvinner:
– Det är ju allergologerna som sköter utbildningen av nya allergologer. Om dagens specialister försvinner så finns det ingen som kan sköta utbildningen av nya.
Allergimottagningarnas väntetider varierar över året. Under våren, när många drabbas av pollenallergi, ökar köerna, liksom under sommaren när många allergimottagningar stänger på grund av semester. I maj stod 2 237 patienter i kö för att få besöka en allergolog, enligt Sveriges Kommuner och landsting (SKL). Några får hjälp efter några dagar, andra får vänta i månader. Under årets första halvår är det omkring 1 000 personer som fått vänta längre än vårdgarantins 90 dagar på att få träffa en specialist.