Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Läkare tvingas ta av rocken

Socialstyrelsen har förbjudit läkarna att använda den vita läkarrocken när de träffar patienter. Rocken sprider bakterier. Men många läkare vill inte hänga av sig rocken.

För två år sedan förbjöd Socialstyrelsen läkarna att använda den långärmade, vita läkarrocken när de träffar patienter. Myndigheten hade då undersökt åttiotvå vårdenheter i Sverige och sett att det slarvades med hygienen.
 

Socialstyrelsen fann att läkarna är de största hygienbovarna inom sjukvården. De långärmade rockarna gör det svårt att tvätta händer och underarmar före och efter kontakt med en patient.
 

– Textilierna tar åt sig mikroorganismer som sedan sprids till nästa patient, säger Inger Riesenfeld-Örn, som är sakkunnig läkare på smittskyddsenheten på Socialstyrelsen.
 

Så kallad kontaktsmitta från händer eller kläder är de två vanligaste smittvägarna för infektioner inom sjukvården. För att stoppa spridningen av resistenta bakterier är det därför viktigt att personalen håller händer och underarmar rena.
 

Enligt Inger Riesenfeld-Örn är läkarna inom primärvården sämst på vårdhygien i dag.
 

– Läkarna på vårdcentralerna tycks tro att infektioner inte sprids hos dem, säger hon.
 

”Lite skit under naglarna har väl ingen dött av”, står det på en broschyr som sitter på dörren till överläkaren Cecilia Rydéns arbetsrum på infektionskliniken i Uppsala.
 

Det är en del av en kampanj för bättre handhygien. Akademiska sjukhuset kämpade under ett par år med ett utbrott av antibiotikaresistenta bakterier inom sjukhusets väggar. Mer än 160 personer drabbades och två avled.
 

Cecilia Rydén försäkrar att hon är noga med att tvätta sig i sitt arbete. Läkarrocken har hon på sig, med de långa ärmarna uppkavlade. Men hon säger att hon tar av sig rocken innan hon undersöker en patient.
 

– För mig är det en fråga om patientsäkerhet att använda läkarrocken. I en akutsituation är det viktigt för personalen att snabbt uppfatta vem som är medicinskt ansvarig läkare, säger hon.
 

I fickorna har Cecilia Rydén fusklappar med medicindoser, remissvar och andra papper. I byxfickan vilar hennes plånbok.
 

– Den är väldigt praktisk. Dessutom är det kallt här, utan rocken fryser man, säger hon.
 

Debatten om arbetskläderna har pågått länge på Akademiska. Det är främst äldre läkare som fortsätter att bära rocken.
 

Men under våren får de lämna in rocken till tvätten för sista gången. Sjukhuset tillåter snart bara två plagg: byxor och kortärmad bussarong (t-tröja), som ska bytas varje dag.
 

Det tycker Cecilia Rydén är fel väg att gå i kampen mot superbakterierna.
 

– Personalens kläder är bara en liten del av problemet. Här ligger patienter med öppna sår och katetrar i skitig miljö. Bättre städning och fler sängplatser är viktigare frågor, säger Cecilia Rydén.
 

Det håller inte Gunnar Kahlmeter med om. Han är chef för Smittskyddsinstitutets externa laboratorium för antibiotikaresistens.
 

– Det är bara löjliga undanflykter. Läkarrocken är en av flera viktiga delar i bristande vårdhygien. Yrkesidentiteten sitter i rocken för många läkare. Yngre kvinnliga läkare säger att de förväxlas med sköterskor. Men det kan lösas med tydliga namnskyltar, säger han.
 

Ett problem är att läkarrocken fungerar som en portfölj för läkarna, menar Gunnar Kahlmeter.
 

– Det är inte lämpligt ur hygiensynpunkt att ha många prylar i fickorna. När det blir bråttom glömmer läkarna dessutom att ta av sig rocken, säger han.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.