Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Läkare varnar för riskerna

Allt fler svenskar opererar ögonen för att slippa glasögon. Inom landstingen ser man en ökad tillströmning av personer som har fått problem efter ingreppen. Det finns en oro bland ögonläkare för att informationen om riskerna är för dålig.

– Min uppfattning är att riskerna inte förklaras tillräckligt tydligt. Det är en kommersiell verksamhet där patienten betalar till kliniken och de vill sälja så mycket som möjligt, säger Magnus Gjötterberg, tidigare överläkare på S:t Eriks Ögonsjukhus i Stockholm.

Metoden att korrigera synfel med hjälp av laserkirurgi började användas i början av 90-talet. Sedan dess har branschen ökat nästan explosionsartat i takt med att tekniken har utvecklats.
Behandlingarna utförs på privatkliniker och betalas av patienten. Kostnaden är från 10.000 till 12.000 kronor och uppåt per öga.

– Det som ökat mest de senaste åren är behandling med multifokala linser mot åldersynthet för att slippa läsglasögon, säger Annemari Koivula, överläkare på Stockholms ögonklinik.

Det finns inga exakta uppgifter om hur många svenskar som har gjort en ögonoperation, men det rör sig troligen om tiotusentals varje år. Det visar exempelvis den enkät som Sveriges ögonläkarförening lät göra 2011 över antalet linsoperationer, RLE, på några av landets största kliniker, som Memira och Globens ögonklinik. Svaret blev cirka 20.000.

– Det var många fler än vi trodde och antalet har ökat betydligt sedan dess, säger föreningens ordförande Sven Crafoord, överläkare på Ögonkliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.
Eftersom det handlar om komplexa ingrepp som kan få allvarliga konsekvenser vill Sveriges ögonläkarförening införa ett kvalitetsregister över privatklinikerna.

Man efterlyser även en större medvetenhet om riskerna med ingreppen. Inom landstingsvården uppger Crafoord att de börjar se allt fler patienter som fått komplikationer.

– Det är viktigt att kartlägga hur vanligt förekommande ingreppen är och att nå ut med information till folk om vilka besvär man kan få efteråt. Vi ser i de fallen som söker oss att de är besvikna och säger att det inte fick det klart för sig.

Enligt Vårdguiden drabbas omkring 10 procent av biverkningar, bland annat försämrat kontrast- och mörkerseende, utsmetade ljuskällor och dubbelseende efter ögonkirurgi. Näthinneavlossning, glaskropps- och hornhinneproblem är också vanligt förekommande. Vanligt är också att linsen man fått inte ger den synskärpa man hoppats på. Ofta gäller det multifokala linser som är som progressiva glasögon.

– De ger en sämre synskärpa än vad man kan åstadkomma med glasögon och det kan folk bli missnöjda med efteråt om läkaren inte informerade om det, säger Sven Crafoord.

Besvikelsen kan även grunda sig i att personen har för höga förväntningar. Man får till exempel inte en felfri syn.

– Vissa personer accepterar att det i alla fall blir bättre än innan operationen. Andra säger att de vill ha det perfekt, och det kan vi aldrig lova. Då är det bättre att inte göra en ögonoperation, säger Annemari Koivula.

På Socialstyrelsen vill man strama upp reglerna kring estetisk kirurgi och har lagt ett förslag om en lagändring till Socialdepartementet.

I dag räknas inte ögoningrepp för synkorrigering som sjukvård utan faller under konsumenttjänstlagen som ger ett sämre skydd.

– Man sysslar med så pass allvarliga saker som kan få väldigt långtgående konsekvenser. Därför tycker vi det ska bli en hälso- och sjukvårdsfråga och inte köp av en vanlig tjänst, säger Lisa van Duin, jurist på Socialstyrelsen.