– Det finns en risk att man blir rädd för att fatta de slutgiltiga besluten, att man avvaktar och gör fler undersökningar för att hålla ryggen fri. Det kan skapa en fördyrad och rentav sämre vård, säger Eva Nilsson Bågenholm, ordförande i Sveriges läkarförbund.

Antalet frågor till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) har ökat från cirka 6.000 för tio år sedan, till drygt 23 000 förra året, enligt statistik som Dagens Nyheter har tagit del av. Människor ringer och mejlar för att få veta om läkare, sjuksköterskor eller tandläkare har blivit anmälda, och om de har fått någon påföljd. Även bemanningsföretag och sjukhus kontrollerar arbetssökande.

Många frågor gäller kirurgi, till exempel plastikoperationer och ögonlaser, men även frågor om husläkare, psykiatriker och tandläkare är vanliga, enligt HSAN.

Att förfrågningarna har ökat under de senaste åren hänger ihop med en allmän trend, där människor har vant sig vid att kunna jämföra till exempel priser på varor och rankningar av hotell innan de gör sina köp, tror Eva Nilsson Bågenholm.

–- Det är visserligen bra med öppenhet. Samtidigt är det viktigt att förmedla att bara för att man har fått en erinran eller varning innebär det inte att man är en dålig läkare. Det är heller ingen kvalitetsstämpel att inte ha fått det, säger hon.

Ett bättre sätt att bedöma kvalitén på vården vore att titta de öppna jämförelser som görs mellan olika vårdenheter, anser Eva Nilsson Bågenholm på Sveriges läkarförbund.

– Ser man att en viss klinik har ett bra kvalitetsresultat, så ger det bättre information än om man tittar på enstaka individer. En klinik med bra resultat har ofta bra läkare och sköterskor. Om man gör de här jämförelserna så innehållsrika som möjligt underlättar det för patienterna att göra ett aktivt val, säger hon.