Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Läkarna i protest mot vårdsystemet

Märit Halmin och Lollo Makdessi är initiativtagare till läkarupproret.
Märit Halmin och Lollo Makdessi är initiativtagare till läkarupproret. Other: Roger Turesson

Läkare över hela landet protesterar mot ett sjukvårdssystem som de anser vara fel­konstruerat. Sedan uppropet fick spridning har över 3.000 valt att skriva under.

Bakom läkaruppropet står Lollo Makdessi och Märit Halmin, båda läkare i Stockholm. Uppropet är deras reaktion mot de senaste decenniernas utveckling inom den svenska sjukvården. Den utlösande faktorn var Maciej Zarembas granskning av sjukvården som publicerades i DN under våren.

Initiativtagarna till uppropet kände igen sig i den bistra bild av sjukvården som Zaremba målade upp: där ersättning styr de diagnoser patienter får, och fokus ligger på att beta av så många vårdbesök som möjligt. Med uppropet vill de ena de läkare som delar deras uppfattning.

– Vi vill visa att våra kolleger håller med oss. Det hjälper inte att man gör små förändringar i ett system som är felkonstruerat. För oss var det konstigt att det var en journalist som tog initiativ till vårdkritiken, inte läkarna själva. Vi läkare, som grupp, har varit för dåliga på att uttala oss medialt, säger Lollo Makdessi.

– Vi som är på golvet vet hur sjukvården ser ut i dag och vill vara med i debatten, säger Märit Halmin.

Sent i tisdags kväll publicerades uppropet på nätet. Det snabba gensvaret från kollegerna har överträffat de två initiativtagarnas förväntningar. På onsdagen publicerades uppropet på Läkartidningens webbplats och sent i går kväll hade över 3 000 personer från hela landet skrivit under protesten. Bland underskrifterna syns alltifrån verksamhetschefer till läkarstudenter.

I uppropet anges att Sverige är det land i Europa där läkarna tillbringar minst tid på sina patienter. Detta delvis på grund av ett sjukvårdssystem uppbyggt på ekonomi och produktion i stället för på patientens behov.

– Vi tillbringar väldigt lite tid med våra patienter och väldigt mycket tid på andra saker, som administrativa uppgifter. Jag känner frustration över att jag skulle kunna göra ett bättre jobb för mina patienter, säger hon.

Mycket av uppropets kritik riktas mot ”politikerna”.

Vilka politiker är det som avses?

– Vi vill inte göra det här till någon partipolitisk fråga. Vi riktar oss till ansvariga politiker. Nu styr alliansen, men det var Socialdemokraterna som införde New public management-systemet, säger Märit Halmin.

Och det är detta system, tycker hon, som är roten till det som läkaruppropet kritiserar.

Men Birgitta Rydberg (FP), sjukvårdslandstingsråd, Stockholms läns landsting, tycker att nuvarande sjukvårdssystem är att föredra framför det som rådde för ett tjugotal år sedan. Då tillämpade man anslagsstyrning. Det innebär att en vårdcentral med långa köer fick lika mycket pengar som en där man flitigt klarade av många patientbesök. Den metoden sporrade knappast till vårdkvalitet, menar Birgitta Rydberg.

– Problemet är att de som kritiserar dagens modell inte har något bättre alternativ att komma med, säger hon.

I Stockholm har man redan hittat sätt att fokusera på kvalitet, tycker Birgitta Rydberg. Som exempel nämner hon att man inom ryggkirurgin förhör sig om hur patienten mår efter en operation.

Men Carl Johan Sonesson (M), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, Region Skåne, har förståelse för uppropet. I Skåne har man på vårdcentralerna redan infört ett alternativ till diagnossystemet DRG (där olika diagnoser ger vården olika ersättning). Här utgår man från patientens sjukdomar de två senaste åren för att få en bättre helhetsbild. Men inom sjukhusvården tillämpas ännu DRG, medger han.

– Visst behöver landstingen ett mer långsiktigt system som fokuserar på kvaliteten, säger Carl Johan Sonesson.

Zarembas granskning i DN

Under våren publicerade DN ”Den olönsamma patienten”, en artikelserie i fem delar där Maciej Zaremba beskrev den svenska sjukvården. Reportagen fick stort genomslag bland läsare, delades flitigt på sociala medier och låg till grund för en debatt om tillståndet kring landets sjukvård.

Zaremba rapporterade bland annat att vissa sjukdomar är mer lönsamma än andra för vården, och att patienterna behandlas därefter. Svensk cancervård är en av Europas långsammaste, skriver han, och svenska patienter får vänta längre än i till exempel Ungern och Tjeckien på besked. Seriens sista artikel tar upp politiken bakom New Public Management, det system som nu ligger till grund för den kritik som tusentals läkare skrivit under på i läkaruppropet.

DN