Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Läkemedelsindustrin sponsrar vården med över 700 miljoner

Förra året betalade läkemedelsindustrin ut 750 miljoner kronor till svensk sjukvård och enskilda läkare. Det gör att professor Gert Helgesson oroas över att forskare kan hamna i beroendeställning till läkemedelsföretagen.

Pengarna har till exempel gått till enskilda läkare, sjukhus och kliniker runt om i Sverige. Industrin har bland annat gett bidrag till föreläsningar, utbildningar, läkemedelsprövningar och marknadsföring i samband med medicinska möten.

Det är första gången som läkemedelsindustrin väljer att offentliggöra vilka summor som betalas ut till länder runt om i Europa. Sverige och Finland är först ut med att berätta hur industrins ersättning till vården ser ut. Inom en månad väntas övriga länder i Europa publicera sina siffror.

– Det är väldigt bra att de här siffrorna nu finns publicerade och att industrin bestämt sig för att vara öppen med hur det ser ut, säger Gert Helgesson, professor vid Centrum för hälso- och sjukvårdsetik vid Karolinska institutet.

Anders Blanck, vd för Läkemedelsindustriföreningen, säger att det är viktigt att företagen kan samarbeta med sjukvården. 

– Det är nödvändigt för läkemedelsbolagen att arbeta tillsammans både med sjukvården och den akademiska forskningen för att utveckla morgondagens läkemedelsbehandlingar, säger han till Sveriges Radio som var först med att rapportera om nyheten.

– Man behöver det expertstöd och den kompetens som finns i sjukvården. Det är där de riktiga läkarna med den riktiga yrkeskompetensen finns, den finns oftast inte i företagen. Man köper in den kompetens man inte har internt, säger Blanck.

Men professor Gert Helgesson säger att det kan finnas en risk för att läkare oftare kan skriva ut läkemedel som man forskat på eller föreläst om. 

– Vi påverkas av allting som vi råkar ut för. När vi ser samma vinreklam vid flera tillfällen, då ökar sannolikheten att vi köper en sådan flaska. Det går inte att undvika att läkare påverkas, men det har förmodligen inte så stor effekt på förskrivningen av läkemedel om läkemedelsindustrin påverkar forskare och föreläsare. Då är det nog viktigare för dem att kunna påverka direkt på kliniken, till exempel genom att informera om de egna preparaten över en bjudlunch, säger han.

Gert Helgesson menar att det är viktigt att vara uppmärksam på vilka forskare och läkemedelsföretag som brukar arbeta ihop. Han säger att det bästa ur ett oberoendeperspektiv vore om forskare och företag enbart arbetade ihop vid enstaka tillfällen och att forskargruppen byts ut när nya läkemedelsrapporter ska tas fram.

– Tänk dig att duktiga forskargrupper och ett läkemedelsföretag skapat en längre relation. Då kan det lätt bli så att man som forskare medvetet eller omedvetet anpassar sig till vad man tror är finansiärens intressen, säger han.

– En anpassning kan till exempel leda till att forskargruppen får fortsätta arbeta med företaget och därmed får råd att behålla ytterligare några forskare.  Det bästa vore egentligen en modell där företagen skickar studieprotokoll och pengar till Läkemedelsverket som sedan får bestämma vilka forskare som ska genomföra studien.

Nina Rehnqvist, ordförande för nämnden vid Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, säger att det också är viktigt att sjukvården tar sig tid att diskutera frågor som yttre påverkan.

– En sådan diskussion borde vara ett standardämne på veckomöten. Det är viktigt att man inte blir för beroende och ifrågasätter sin egen verksamhet. Om det finns en miljö där man diskuterar sådana frågor kan det leda till att det blir färre felbeslut och att resurser inte överutnyttjas, säger hon.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.