– Vi menar att det är skillnad på att undervisa en 7 åring och en 17-åring och Högskoleverket menar att examensrätten kan ifrågasättas på flera lärarutbildningar, sa högskole- och forskningsminister Tobias Krantz vid en presskonferens på torsdagen.
Nu ska lärarutbildningen göras om - igen. Det nya förslag som presenterades för riksdagen innebär en återgång till fyra olika lärarexamina: förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen.
– Ju äldre eleverna blir, desto bättre ämneskunskaper krävs. I dag är behörighetsbristen i olika ämnen stor ute på skolorna och vi vill därför lägga fokus på ämneskunskaperna, sa utbildningsminister Jan Björklund.
Enligt förslaget ska förskollärare gå en särskild utbildning som innefattar 210 högskolepoäng.
– En egen utbildning ger en egen identitet. Vi såg ett skifte när lärarutbildningen blev en där färre studenter var intresserade av att bli förskollärare. detta genomförs samtidigt som vi höjer ambitionsnivån för förskolan i läroplanen och förtydligar undervisningsuppdrgaet, sa Jan Björklund.
Grundlärarexamen förlängs från dagens 3,5 år till fyra år och utbildningen får tre tydliga inriktningar: förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3, grundskolans årskurs 4–6 och fritidshem.
– De som idag går lågstadielärareutbildningen väljer ofta bort no och matte, vilket får konsekvensen att 25 procent av lärarna på lågstadiet i idag saknar utbildning för de ämnen de undervisar i. Nu ska man inte längre kunna välja bort dess ämnen, sa Jan Björklund.
För lärare på högstadie- och gymnasienivå skärps kraven på ämneskunskaper och antalet ämneskombinationer begränsas. Ämneslärare ska inrikta sig antingen på högstadiet och då läsa 270 högskolepoäng eller på gymnasiet vilket ska innebära 300 eller 330 poäng.
Högstadielärare måste minst ha behörighet i tre ämnen med fördelningen 90-60-45 poäng. Gymnasielärare ska läsa 120 poäng i det ena ämnet och 90 i det andra.
Yrkeslärarexamen ska kortas avsevärt. I dag är utbildningen tre år, men nu ska det räcka med 1,5 år inklusive ett halvårs praktik som man kan begära undantag från om man redan jobbat som lärare.
– Problemet i dag är att väldigt många yrkeslärare aldrig kan tänka sig att gå tre års utbildning eftersom vi rekryterar dessa lärare på ett helt annat sätt. En lärare i bygg- och anläggningsteknik rekryteras först när han är 40 år och då har han har redan sin yrkeskunskap, säger Jan Björklund.
Enligt propositionen ska också alla lärarutbildningar söka om sina examensrätter.
– Tillståndet ska nu ges mer specificerat och gälla vissa inriktningar eller ämnesområden. Vi tror att detta kommer leda till en specialisering av universitet och högskolor samt att färre institutioner kommer att ha hela lärarutbildningen, sa Tobias Krantz.
Något Jan Björklund vill se i framtiden är lämplighetsprov i samband med antagningen till lärarutbildningen. Det kan införas tidigast hösten 2013 eftersom ytterligare utredning krävs.
– Idén är att alla människor inte är lämpliga att arbeta som lärare. Det krävs förmågor som inte speglas av betyg. till exempel att kunna framträda inför andra och interagera med andra. Den som är olämplig ska avskiljas innan antagning, att låta studenter gå i flera år och sedan tala om att du inte är lämplig är inte rättvist, sa Björklund.
Det nya förslaget får både ris och ros.
– Det här är ett stort steg framåt. Det innebär att lärarutbildningen i Sverige blir modern och mer anpassad efter verklighetens behov, säger ordförande i Lärarnas Riksförbund, Metta Fjelkner, till TT.
Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén är nöjd med att alla grundlärare får med sig matematik och svenska och att utbildningen förlängs till fyra år. Däremot är hon inte lika nöjd med lågstadielärarnas utbildning.
– Här känner vi en oro. I förslaget får de för ytliga kunskaper i för många ämnen, säger Eva-Lis Sirén.
Även Socialdemokraternas talesperson Marie Granlund ser både positiva och negativa saker.
– Det är bra att man stramar upp valmöjligheter, att alla lärare kommer att ha kunskaper i svenska och matematik, säger hon till TT.
– Men vi tycker, precis som Lärarförbundet, att det är allvarligt att man stoppar möjligheterna för små barn att få tillgång till mattespecialister, lärare med ett djupt ämneskunnande i matte och svenska, säger Marie Granlund.