Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Landet avfolkas men storstäder lockar inte

Nordmaling är en Sveriges 20 glesbygdskommuner. Orter som ofta har större ut- än inflyttning.
Nordmaling är en Sveriges 20 glesbygdskommuner. Orter som ofta har större ut- än inflyttning. Foto: Julia Mård

Sex av tio personer som gick ut grundskolan år 2000 i glesbygdskommunerna har lämnat orten.

Men många bosätter sig i samma län, visar DN:s granskning. Flyttströmmen från glesbygd till storstad är inte stor.

Dagens Nyheter har genomfört en unik undersökning av flyttmönster hos unga i landets glesbygd.

Våren 2000, alltså för drygt 16 år sedan, gick cirka 2 100 elever ut grundskolan i glesbygdskommunerna. Genom att begära ut gamla klasslistor och göra slagningar i folkbokföringsregistret har DN kunnat följa var årskullen bor i dag.

Granskningen visar att 1 300 av de 2 092 eleverna inte längre bor kvar i kommunerna. Det innebär att 62 procent har flyttat ut.

– Ur glesbygdskommunernas perspektiv är det förstås ett problem att en så liten andel av de unga bor kvar. Man hade ju förstås hoppats att många skulle ha flyttat tillbaka efter eventuella universitetsstudier, säger Emma Lundholm, lektor i kulturgeografi vid Umeå universitet.

På högstadieskolan i lappländska Sorsele gick 39 personer ut årskurs nio det aktuella året. I dag bor nio personer kvar i kommunen. Av tjejerna är det bara en enda person som bor kvar. Resultatet är nedslående, enligt kommunchefen Jan Ask.

– Det är beklagigt. Siffran ser förstås inte särskilt bra ut. Vi måste bli bättre på att lyfta fram och visa på vilka fördelar som finns att bo här. Man kan både få en stor naturupplevelse och faktiskt mer samhällsservice än vad många tror, säger Jan Ask.

Han tror att en bidragande orsak till situationen är att Sorsele, liksom flera andra glesbygdskommuner, inte har någon egen gymnasieutbildning efter grundskolan på orten. Det innebär att en del lämnar kommunerna redan som 16-åringar.

Så vart flyttade årskullen? Många flyttar inte så långt, enligt DN:s undersökning. Två tredjedelar av alla elever bor i dag kvar i samma län. Flyttlasset går oftast till en grannkommun eller till länets residensstad. Endast 12 procent bor i dag i ett storstadsområde (Storstockholm, Storgöteborg eller Stormalmö). Statistiken spräcker därmed en vanligt förekommande myt om att glesbygden avfolkas till förmån för storstaden, enligt Emma Lundholm.

 

Bilden av att storstädernas tillväxt har att göra med att det flyttar in en massa människor från glesbygden är en stor överdrift.

 

– Bilden av att storstädernas tillväxt har att göra med att det flyttar in en massa människor från glesbygden är en stor överdrift. Till exempel stämmer inte påståendet att det flyttar in flera busslaster om dagen från övriga Sverige till Stockholm, säger hon.

Påståendet får stöd i DN:s tidigare publicering, som visar att färre nu flyttar till än från storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Det finns även flera andra intressanta flyttmönster i studien om glesbygdskommunerna. Tjejer flyttar ut i större utsträckning än killar – 67 procent jämfört med 58 procent.

– Vi vet sedan tidigare att kvinnor är snabbare på att flytta. Man brukar prata om att kvinnorna flyttar först och att männen flyttar efter. Det intressanta med denna studie är att männen inte har kommit i kapp 16 år senare, säger Emma Lundholm.

Hur stor andel av niondeklassare som bor kvar i kommunen varierar en del mellan de olika orterna. I Ljusdal bor mer än hälften kvar.

Bilden av utflyttningen från glesbygden är inte enbart dyster. SCB-statistik visar att det för några år sedan inträffade ett unikt trendbrott där inflyttningen nu är större än utflyttningen. Förhållandena beror framför allt på ökad invandring. Utvecklingen påverkar däremot inte det totala invånarantalet som fortfarande minskar i de flesta glesbygdskommuner på grund av att fler dör än föds. Andelen unga i kommunerna är samtidigt mycket låg.

– Det är väldigt lite som de enskilda kommunerna kan göra åt den långsiktiga strukturella förändringen. Det är lite orättvist att ställa kommunpolitikerna till svars för vad de ska göra för att ändra på trenden. Över hela Europa ser vi liknande utvecklingar. Det är tyvärr inget som är unikt för svensk glesbygd, säger Emma Lundholm.

Fakta. Så gjorde vi undersökningen

DN begärde ut förteckningar från landets 20 glesbygdskommuner över namn och personnummer på alla som gick årskurs nio, vårterminen år 2000.

Vi har därefter gjort slagningar i folkbokföringsregistret för att se var alla dessa personer bor i dag (datakörning genomförd 7 oktober 2016).

2 109 elever gick ut årskurs nio det aktuella året. Av dem har 17 personer avlidit. Dessa personer har vi tagit bort från undersökningen och kvar återstod därmed 2 092 elever.

Fakta. Glesbygdskommun

Glesbygdskommun är en av Sveriges Kommuner och landstings (SKL) tio kommungrupper. I Sverige finns det 20 glesbygdskommuner. Grupperingen är tänkt att användas vid analyser och jämförelser.

Definitionen av en glesbygdskommun är att tätortsgraden (andel befolkning i tätort) understiger 70 procent och att det är mindre än åtta invånare per kvadratkilometer.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.