Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Landets domstolar granskas för olika syn på sjukpenning

Chansen att få rätt mot Försäkringskassan varierar kraftigt mellan landets förvaltningsrätter. Skillnaderna är så stora att rättssäkerheten hos domstolarna nu ska granskas av en statlig myndighet.

För den som överklagar Försäkringskassans beslut ser chanserna olika ut att få rätt.

Det är därför som Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, förbereder en grundlig genomgång av hur förvaltningsrätterna och kammarrätterna dömer överklaganden om sjukpenning och andra ersättningar inom ohälsoområdet.

– Vi har fått indikationer om att det finns betydande variationer. Om vi inte får en rimlig förklaring till de här skillnaderna sitter vi med ett problem vad gäller rättssäker­heten, säger Per Molander, generaldirektör för ISF, den myndighet som har regeringens uppdrag att bland annat värna rättssäkerheten inom socialförsäkringsområdet med hjälp av tillsyn.

En DN-granskning som publicerades i april i fjol visade att resultatet av ett överklagat beslut från Försäkringskassan om sjukpenning eller förtidspension, sjukersättning, påverkas av var man bor: stockholmare hade minst chans att få till en ändring av beslutet medan personer som hörde till förvaltningsrätten i Luleå lyckades nästan fyra gånger av tio. Grafiken här nedan visar att de här skillnaderna består.

– Om rättesnöret fladdrar på ett sätt som det verkar göra här är det oroväckande, men innan vi har gjort genomgången går det inte att säga om det finns naturliga förklaringar, säger Per Molander.

Att en statlig myndighet synar domstolarnas arbete är mycket ovanligt.

– En del tycker att det här är en känslig fråga och att det inte är vår uppgift, men det vore fel av oss att inte göra den här granskningen med tanke på de indikationer vi har fått. Domstolarna är det sista ledet i vilket medborgarna kan få rätt mot en myndighet. Då måste också domstolarna fullt ut korrigera de fel som myndigheter har gjort, säger Per Molander.

Det är inte bara själva utfallet, domarna, som ska studeras. Utan även hur domstolarna följer den så kallade officialprincipen, som är viktig för att rättssystemet ska fungera demokratiskt. Officialprincipen innebär att rätterna måste se till att det finns tillräckligt med underlag innan de fattar sitt beslut. Det kan exempelvis saknas uppgifter och medicinskt referensmaterial som skulle kunna gagna personen som har överklagat Försäkringskassans avslag på en ansökan.

Enligt ISF är det ovanligt att domstolarna gör några sådana här egna kompletteringar utan vanligen nöjer de sig med materialet som Försäkringskassan samt privatpersonen har skickat in.

– LO-TCO rättsskydds jurister hjälper en del personer som överklagar, men den privatperson som inte har stöd av LO-TCO rättsskydd befinner sig i ett underläge mot Försäkringskassan i förvaltningsrätten. Det finns en risk för att det leder till att den rättsliga prövningen inte blir förutsättningslös, säger Per Molander.

ISF:s granskning av förvaltningsrätterna och kammarrätterna beräknas vara färdig nästa vår.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.