Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Landstingen saknar kompetens för nyanländas psykiatriska vård

Manuel Fernandez driver Mottagningen för transkulturell psykiatri i Uppsala sedan 30 år tillbaka och anordnar bland annat ”stresskola” på vårdcentraler för nyanlända. Där får de information om psykisk hälsa och kan delta i gruppsamtal.
Manuel Fernandez driver Mottagningen för transkulturell psykiatri i Uppsala sedan 30 år tillbaka och anordnar bland annat ”stresskola” på vårdcentraler för nyanlända. Där får de information om psykisk hälsa och kan delta i gruppsamtal. Foto: Magnus Hallgren

Situationen för nyanlända flyktingar som behöver psykiatrisk vård är alarmerande, varnar psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren på Sveriges Kommuner och landsting, SKL.

Vissa landsting saknar specialistkompetens att ta hand om traumatiserade människor som upplevt krig.

”Det är som ett lotteri vem som får rätt vård i dag.”

En tredjedel av alla flyktingar som kommer till Sverige uppskattas vara svårt traumatiserade. Många utvecklar posttraumatisk stress och återupplever då traumatiska händelser i mardrömmar eller i tankar som är svåra att tränga bort.

Ändå drar sig nyanlända flyktingar ofta för att söka vård, berättar Manuel Fernandez, avdelningschef på Mottagningen för transkulturell psykiatri i Uppsala.

– De vet ofta inte vart de ska vända sig. Språket och stigmatiseringen kring psykiatrisk behandling är också ett hinder som gör att de ofta söker vård alldeles för sent, säger han.

Därför är det viktigt att vården kan vara flexibel och söka upp dem som behöver hjälp, exempelvis på flyktingförläggningar eller andra mötesplatser, anser Manuel Fernandez.

Manuel Fernandez. Foto: Magnus Hallgren

– Risken är att de utvecklar en kronisk psykisk sjukdom som är svårare och tar betydligt längre tid att behandla om det drar ut på tiden. Dessutom kan familjerna drabbas hårt om de har svårt att kontrollera sina besvär och känslor, säger Manuel Fernandez.

Men hur goda möjligheterna är för nyanlända att få tillgång till psykiatrisk vård varierar beroende på var i landet de bor, visar resultatet av en enkätundersökning DN skickat ut till landstingen och regionerna. Landstinget Dalarna svarar att de har noterat det ökande behovet och börjat rekrytera psykologer med rätt kompetens. I Sörmland diskuteras samma fråga just nu i ledningen.

Men flera av landstingen svarar att de inte har några specialinsatser för målgruppen över huvud taget. Halland och Blekinge skriver till exempel att arbetet tas om hand inom den ordinarie vården, vilket är mycket problematiskt enligt både Sveriges Kommuner och landsting, SKL, och Röda korset.

– Problemet är att få söker hjälp på egen hand. Kötiderna är dessutom ofta väldigt långa och då är frågan om gruppen kommer igenom systemet. Om det inte handlar om akut vård får man klara sig lite­grann själv, säger Eva Hall, vårdchef på Röda korset.

Hon poängterar att vårdpersonal som arbetar med flyktingar måste ha stor erfarenhet av att arbeta med tolk.

– Det kräver definitivt specialkompetens. Tortyr, förföljelse och krig är ju inte ett problem vi normalt brottas med i Sverige.

Psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren på SKL har under året fått larmrapporter från landsting över hela Sverige. Det saknas både resurser, kompetens och en organisation som klarar ökningen av antalet traumatiserade flyktingar.

– Alla säger att psykiatrin är en viktig fråga och att den ska prioriteras, men det ser inte ut så i verkligheten. All psykiatri är inte i kris, men tillfällena där människor inte får hjälp med vad de behöver kommer att bli fler om vi inte kan ta hand om alla nyanlända med fruktansvärda trauman bakom sig.

Carolyn Isaksson är en av verksamhetscheferna för psykiatrin i Värmland, där den egna special­enheten Centrum för traumatisk stress har i uppdrag att jobba med traumatiserade flyktingar, men där bristen på resurser ändå är påtaglig.

– Vi skulle verkligen behöva rekrytera fler men vi har inte pengar till det, tyvärr. Vi känner oss otillräckliga, säger hon.

Den senaste tiden har vårdpersonal från hela landet hört av sig till Transkulturellt centrum i Stockholm för att få råd och stöd.

– De upplever att den kunskapen inte finns inom landstingen och vi försöker hjälpa till så gott vi kan, men vårt uppdrag gäller egentligen bara fortbildning inom Stockholms läns landsting, säger Sofie Bäärnhielm, psykiater och enhetschef.

Hon tror att vårdpersonal i områden där det har bott många flyktingar under längre tid ofta byggt upp goda kunskaper, medan vårdpersonal på andra platser känner sig mer osäker och behöver stöd.

SKL anser att det behövs en nationell insats för att den psykiatriska vården för nyanlända och asyl­sökande ska bli lika bra över hela landet. Ett förslag, som bland annat innebär att det ska finnas traumaverksamheter i hela landet och så kallade ”hälsoskolor” för alla flyktingar, har skickats in till social­departementet som just nu bereder frågan. Men någon tidsplan finns inte.

– Det kan vi aldrig säga något om, säger pressekreteraren Helena Paues.

SKL hade dock hoppats komma i gång med ett pilotprojekt redan i höst.

– Det blir ett lotteri vem som får rätt vård i dag. Vår förhoppning är att frågan ska prioriteras och att staten bidrar med de pengar som behövs, säger Ing-Marie Wieselgren.

Fakta.
Posttraumatiskt stressyndrom

PTSD, kan drabba de som har varit med om traumatiserande händelser som överfall, krig och olyckor. PTSD kan leda till flera symptom, som att man får sömnproblem, humörsvängningar, minnesförlust och isolerar sig. PTSD måste ofta behandlas under lång tid, och inte ens då är det säkert att besvären upphör. Det sociala skyddsnätet spelar stor roll under behandlingen.

Rätt till vård

Vuxna asylsökande och papperslösa har rätt till sjukvård och tandvård som inte kan vänta. Barn under 18 år har oftast rätt till vård utan att det kostar något.

Alla asylsökande vuxna och barn ska erbjudas en hälsoundersökning utan att behöva betala. Hälsoundersökningen görs så snart som möjligt efter ankomsten till Sverige.

Fakta. Antal uppehållstillstånd

Statistik över beviljade uppehållstillstånd på grund av flykt eller motsvarande. Källa: Migrationsverket

2005: 8 859

2006: 25 096

2007: 18 414

2008: 11 237

2009: 11 265

2010: 12 130

2011: 12 726

2012: 17 405

2013: 28 998

2014: 35 642

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.