Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Lång väntan på vård mot ångest

På fem år har köerna till allmänpsykiatrin trefaldigats, visar siffror som DN tagit fram. Trots riktade satsningar i flera landsting blir situationen bara värre. I Stockholm planerar de ansvariga nu att ta till piska i stället för morot för att få mottagningarna att korta köerna.

Depression och ångest toppar listan över sjukskrivningsskäl i Sverige. Under de senaste åren har allt fler svenskar vänt sig till vården för att få hjälp – men det kan ta tid. Statistik från Sveriges Kommuner och landsting som DN tagit fram visar att köerna till allmänpsykiatrin formligen har exploderat sedan 2006.

Värst är läget i Stockholm, som också får svårare och svårare att hålla sin vårdgaranti.

Conny Gabrielsson är chef på enheten för psykiatri inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholm och han är inte nöjd.

– Vården ska ske inom vårdgaranti­gränsen. Allt som inte går innanför den gränsen är inte tillfredsställande, säger han.

Enligt Gabrielsson har antalet individer som kommit till psykiatrin i huvudstaden ökat med 8 procent mellan 2009 och 2010. Landstinget har bland annat arbetat med ett bonussystem för mottagningar som klarar av sina köer, men nu funderar man på ett annat tillvägagångssätt.

– Nästa steg blir att antistimulera så man verkligen håller sina köer. Piska lite om man inte uppfyller tillgängligheten och kanske rent av ta ut ett vite, säger Conny Gabrielsson.

Mycket har gjorts för att förbättra tillgängligheten under de senaste åren. Det finns ett större utbud för personer med depressioner och ångest, ökad valfrihet och stora resurser har lagts på att bygga ut internet­psykiatri, berättar Conny Gabrielsson.

Mycket återstår dock att göra.

– Jag skulle inte ropa efter så himla mycket mer pengar än vad vi verkar få 2012, men jag tror att man kan jobba lite smartare på något sätt. Vi har många mottagningar och kliniker som har väldigt bra tillgänglighet och patienter skulle själva kunna välja att gå till dessa ställen, där de inte har någon kö.

Problemet med detta är att patienterna inte vet vilka dessa mottagningar är.

– Där har vi en läxa. Genomskinligheten i hur köerna ser ut.

Kerstin Tilfors är psykolog och psykoterapeut och blir inte förvånad när hon får höra om de ökade köerna.

– Jag tror att vi har ett hårdare samhällsklimat. Det ställs väldigt stora krav på människors psykiska fungerande i både skola och yrkesliv. Vi är också väldigt isolerade, vi har en kultur med många ensamstående människor, säger hon.

Att det inte längre anses lika skambelagt att må psykiskt dåligt, tror Kerstin Tilfors kan vara en annan anledning till att fler söker vård.

– Det tycker jag är tydligt särskilt när det gäller yngre personer, det finns en helt annan acceptans och tolerans.

Men att man inte får hjälpen när man behöver den är ett stort problem. Värst är det just för de personer som hör till allmänpsykiatrin, personer som mår dåligt men inte så dåligt att de hamnar hos akutpsykvården.

– De kommer i kläm, personer som inte blir inlagda för att de försökt ta livet av sig, utan står i kö och väntar, säger Kerstin Tilfors.

– Min käpphäst är att det är lite lätt att säga att ”jag är deprimerad”, men det är en väldigt allvarlig sjukdom med stor dödlighet. Så när man verkligen är det så ska man ha behandling. Då är det svårt att strida för sin sak om man inte får rätt slags hjälp.
Förslaget om vite för att minska köerna ger hon inte mycket för.

– Jag har svårt att förstå hur det skulle gå till. Får man inte pengar måste man ju säga upp folk.

Kerstin Tilfors tror snarare att man måste tänka både kort- och långsiktigt. Anställa fler personer till att börja med.

– Då kan vi beta av köerna. Sedan tror jag det är problematiskt att man i princip har förintat skolhälsovården. Om vi tog hand om barn och ungdomar bättre skulle de kanske inte behöva komma till psykvården när de blir vuxna.

 

Så många väntade

Riket

Juni 2006: 2295 väntande, varav 389 längre än 90 dagar
Juni 2007: 2578, varav 299
Juni 2008: 4813, varav 655
Juni 2009: 5670, varav 583
Juni 2010: 6427, varav 691
Juni 2011: 6355, varav 473

Stockholm

2006: Ingen inrapportering
2007: Ingen inrapportering
2008: 856, varav 117
2009: 892, varav 62
2010: 1382, varav 114
2011: 1468, varav 208

Skåne:

2006: 552, varav 130 * 46 procent av mottagningarna rapporterade
2007: 585, varav 21 *36 procent
2008: 824, varav 105 * 62 procent
2009: 1223, varav 209
2010: 857, varav 41
2011: 981, varav 43

Västra Götaland

2006: 408, varav 46 * 37 procent av mottagningarna rapporterade
2007: 1137, varav 229
2008: 679, varav 79 * 67 procent
2009: 489 varav 12 *63 procent
2010: 629, varav 6 *65 procent
2011: 796, varav 7

Källa: Sveriges kommuner och landsting

Eftersom siffrorna ändras från månad till månad har vi jämfört juni månad varje år.

Enligt vårdgarantin har patienter rätt att få behandling inom 90 dagar, om läkare inom specialistvården anser att det behövs. Personer som väntar på att få komma till allmänpsykiatrin har som regel besökt en läkare och blivit remitterade dit.