Sverige

Langarna tillbaka på nätet efter tillslaget

Foto: Hilda Arneback

Sveriges största narkotikasajt har kunnat växa ostört i månader. Heroin, kokain och annan narkotika bjuds öppet ut till försäljning. När sajten stängdes av polisen 2014 beskrevs det som en stor framgång. Nu visar DN:s granskning att efterföljaren har vuxit till samma storlek.

I november 2014 stängde polisen Sveriges största drogmarknad på nätet. Sajten låg på darknet, en del av internet som kräver särskilda säkerhetsprogram för att nå, och sågs länge som onåbar för polisen. Därför ansågs tillslaget vara en stor framgång i polisens kamp mot nätdroger, trots att många av langarna snart etablerade sig på andra internationella drogmarknader.

PDF: Så tjänar de pengar på nätdrogerna.

Men nu visar DN:s granskning att den svenska sajten återuppstod redan i april 2015, och att den helt ostört har kunnat växa till liknande nivåer som föregångaren. I dag finns närmare 900 annonser för olika droger till salu, lika många som fanns på föregångaren när den stängdes av polis.

Det handlar om allt från mindre paket med färdigrullad cannabis till erbjudanden om stora partier ecstasy för tiotusentals kronor. Flera av säljarna har fortsatt med langningen i månad efter månad, vissa ända sedan sajten etablerades förra våren.

Marknadsplatsens ägare gör ingen hemlighet av vad syftet med verksamheten är: ”en marknadsplats för illegala droger, i princip ingenting annat får säljas. Till illegala droger räknas också receptbelagda mediciner”, står att läsa på sajten.

Polisen startade förra året ett nationellt it-brottscentrum för att ge experthjälp i de polisutredningar där de vanliga utredarnas tekniska kompetens inte räcker till. De vill inte uttala sig specifikt om pågående ärenden som mot den aktiva marknadsplatsen, men it-brottsspecialisten Anders Ahlqvist säger att sajten följer ett redan etablerat mönster.

– De här plattformarna har blivit en nödvändig funktion för att få droghandeln att snurra i dag, säger Anders Ahlqvist.

– Släcker man en sådan plattform så dyker den snart upp igen. Så på det viset kommer vi aldrig att lösa problemet. Polisen måste lagföra folk och visa att risken att åka fast är stor.

Lyckas ni med det?

– Inte i dag. Men det är på väg, både i Sverige och internationellt så satsar man mycket på de här frågorna.

I Sverige finns ett fåtal uppmärksammade fall där polisen lyckats gripa personer som säljer droger på nätet. I DN lördag berättar vi historien om en av de största svenska langarna på darknet – Alexandrus.

Men även de som driver sajten som langarna använder är mycket aktiva aktörer på drogmarknaden.

De hanterar konflikter mellan langare och narkotikaköparna och avgör dispyter om pengar och droger.

Säljare måste lämna 3 procent av allt de tjänar på sina affärer till sajtägarna och dessutom betala en startavgift på 2.500 kronor.

En källa med god insyn i arbetet mot internetbrottslighet bedömer att sajten återigen har mutat in den största delen av den svenska onlinemarknaden för droger. Samtidigt är det omöjligt att utifrån kontrollera hur många köpare som använder sajten, hur mycket de köper eller vad personerna bakom sajten tjänar.

– Det är väldigt svårt att göra en noggrann uppskattning, och det finns ett intresse för de här plattformarna att framställa sig som så stora som möjligt, säger Anders Ahlqvist.

En genomgång av sajten visar att dess ägare har lärt sig av föregångarnas misstag. På flera punkter är säkerheten skärpt. De omdömen som köpare lämnar om säljare och deras varor hålls anonyma och är inte datumsorterade. Detta för att de inte ska kunna användas för att kartlägga tidigare köp, vilket sajtens ägare uppger att de har sett hända genom att läsa offentliga förundersökningar om narkotikabrott.

Droger som har fått väldigt mycket medial uppmärksamhet, som syntetisk cannabis, spice, finns inte heller att köpa på sajten.

– De sysslar med riskanalys precis som alla andra affärsmänniskor. Om något blir väldigt omskrivet så ökar risken för dem, säger Anders Ahlqvist.