Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Langning på gatan ökar i storstäder

Spår efter knarkhandeln på Malmös gator.
Spår efter knarkhandeln på Malmös gator. Foto: Daniel Nilsson

Gatulangning är ett växande problem i storstäderna. Det säger poliser och kommun­anställda DN talat med i Stockholm, Göteborg och Malmö. En av knarklangarna var bara tolv år gammal.

Små plastpåsar med droger byter händer blixtsnabbt. Det sker på skolgårdar, lekplatser, gator och torg runt om i landet.

DN har ringt runt till narkotika­poliser och kommunanställda i landets tre stor­stads­områden och bilden är samstämmig: den öppna knarkhandeln har blivit vanligare under året.

– Det har helt klart blivit värre. Ett populärt tillhåll för langarna är vid vårt barnvagnsförråd. Där sker försäljningen helt öppet, säger Anne Tomelius, förskolechef på ”Familjens hus” i centrala Malmö.

I början av sommaren slog förskolechefer och kommunanställda larm om att langarna tagit över gatorna runt Möllevångstorget.

– Narkotikaproblem har funnits i det här området länge, men jag har fått signaler från polisen om att det på senare tid har flyttats ut på gatan. Tidigare var det mer dolt, säger Thomas Bull, samordnare vid enheten för trygghet och säkerhet i Malmö stad som står i nära kontakt med polisen.

Även i Stockholm har narkotika­poliser märkt att gatulangningen blivit synligare under det senaste året.

– Vi ser ett stort flöde av narkotika inne i stan. Personer som vill missbruka har lätt att få tag på droger på gatan. Det handlar både om tyngre missbrukare och nyfikna ungdomar, säger Annika Ljung, kriminalinspektör på Citypolisen i Stockholm.

Hon ser tydliga tecken på att tillgång och efterfrågan har ökat.

– Vi märker det dels på att vi ser fler påverkade unga personer, dels på att statistiken över antalet som dör av narkotika har skjutit i höjden det senaste året, säger hon.

På tisdagen kom Socialstyrelsen med nya siffror som visar att ­antalet drogrelaterade dödsfall ökat kraftigt mellan 2013 och 2014.

Langarnas ålder varierar. Vissa är fortfarande barn.

– Den yngsta langare vi tagit var en tolvårig pojke, berättar Annika Ljung.

I Göteborg är bilden densamma.

– Det finns absolut en öppen narkotikahantering i centrala Göteborg och ute i förorterna. Och den har blivit synligare, säger kriminalkommissarie Mika Jörnelius.

Enligt honom saknar polisen resurser för att bekämpa gatulangningen.

– Det har inte med semestertider att göra, utan att vi har fullt upp med de pågående konflikterna med skjutningar och gänguppgörelser.

Den grova brottsligheten har fått polisen att ändra strategi i kampen mot langarna.

– Tidigare har vi riktat in oss mot att ta så många säljare som möjligt, ofta de som hanterat stora mängder narkotika. Nu riktar vi in oss mot ”rätt” säljare, individer som har ett högt våldskapital och deltar i gängkonflikter. Vi tror att medborgarna önskar detta, säger Erik Nord, polis­områdes­chef i Göteborg.

På olika nätforum tipsar användarna varandra om platser där langare håller till.

”Bara att gå och fråga närmaste ung kille och dom leder dig till langarna, som oftast står i närheten till torgen och inväntar sina dagliga kunder”, skriver en användare på sajten Flashback.

Även i Malmö, som under sommaren har skakats av ett tiotal allvarliga sprängdåd och ett trettiotal skjutningar, har polisen fått lägga stora resurser på att klara upp flera grova våldsdåd. I lokala medier har polisen fått kritik för att samtidigt strunta i knarklangarna.

– Vi ska inte sticka under en stol med att när vi har ett ansträngt läge går ett väsentligt antal av resurserna till detta. Men säga att vi har släppt det, det har vi inte. Vi har fortfarande inrapporteringar av ringa narkotikabrott, hävdar Stefan Sintéus, polisområdeschef i Malmö.

I Stockholm har en särskild sektion inom polisen, den så kallade rejvkommissionen, uteslutande arbetat med ungdomar som använder eller handlar med narkotika. Sedan starten 1996 har gruppen rapporterat in över tusen narkotikabrott om året. Men före sommaren kom beskedet att de 25 narkotikaspanarna och utredarna ska få nya tjänster ute i nya lokalpolisområden.

Flera poliser DN talat med är kritiska.

– Det är inte klokt. Just nu finns ingen som jobbar uteslutande mot ungdomsknark i Stockholm. Det har man lagt ut på polisområdena, som ska syssla med allt annat. Kommenderingar till fotbollsmatcher, bostadsinbrott, skjutningar, säger Henrik Engelkes på länskriminalens narkotikarotel.

Han varnar:

– Det sprider sig snabbt bland försäljarna, att nu är det fritt fram.

DN har förgäves sökt ansvariga polischefer i Stockholm.

Fakta. Drogrelaterade dödsfall

Fakta. Drogrelaterade dödsfall ökar kraftigt

Antalet drogrelaterade dödsfall i Sverige har ökat kraftigt. Under 2013 rapporterades 589 drog­relaterade dödsfall. Förra året hade antalet stigit till 765. Det motsvarar en ökning med 30 procent och är den högsta siffran som registrerats i dödsfallsregistret.

Den största ökningen finns i ålders­­gruppen 15–24 år. 2014 dog 119 personer av droger, jämfört med 73 året innan.

Men bland svenska ungdomar har narkotikakonsumtionen legat stabilt under de senaste 25 åren. 2014 uppgav 8 procent av eleverna i årskurs 9 att de någon gång använt narkotika. För elever i gymnasieskolans årskurs 2 var samma siffra 17 procent. Så har det i stort sett ut sedan början av 1990-talet, visar statistik från Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, CAN.

Källa: Socialstyrelsen och CAN