- Det är kul att få siffror på sin konsumtion, säger Jenny Zachrisson, 36.
Hon och maken Flemming Hedén, 36, har samlat kvitton på allt de köpt i tre månader. Genom projektet Konsumera smartare i Stockholms stad får de i dagarna tillsammans med 39 andra Stockholmshushåll reda på hur mycket det motsvarar i koldioxidutsläpp.
Det unika är att uträkningen både tar hänsyn till utsläppen när varorna producerats och när de transporterats. Målet är att familjerna på sikt ska lära sig sänka sina utsläpp.
- Jag mår bättre av att veta att vi gör något åt klimatet. Förändras inget blir det ingen kul värld för våra barn, säger Flemming Hedén.
Det är morgon hemma hos familjen och vid frukostbordet äter Olle, 3 år, knäckemacka med honung och lillasyster Lina, 1,5, blir matad med gröt.
- Man skaffar ju inte barn om man inte tror att det ska bli bra. Men det är klart jag undrar om de till exempel kommer att få åka skridskor i skärgården när de blir stora, säger Flemming.
Familjens profil visar att de har låga utsläpp för transporter - de saknar bil - och för bostaden.
- Jag är förvånad att bostaden ger så lite utsläpp. Men det ger utslag att vi har lågenergilampor och grön el. Det påverkar tydligen, säger han.
Den post som överraskar mest är i stället maten. I vardagslivet står den för störst utsläpp. Cirka en tredjedel av utsläppen kommer från maten de konsumerar.
- Maten, där är vi inget föredöme. Vi lägger inte ned så mycket energi på det. Och det är ju mycket svårare att vet hur man ska bättra sig. Man har ofta bråttom när man ska handla mat och när man ska laga mat till barnen, säger Flemming.
Martin Saar, projektledare för Konsumera smartare, menar att maten bidrar till mer utsläpp än många tror.
- Många blir förvånade över resultatet - att maten tar en så stor del. Här finns den stora möjligheten att välja rätt och välja bort, säger Martin Saar.
Skälet till att maten står för så mycket är den stora mängd fossila bränslen som används när mat produceras och under transporterna hela vägen till matbutiken.
I familjens nya och energisnåla kylskåp finns, som i de flesta hushåll, mat från hela världen.
Där finns pesto - från Italien förstås. Yoghurten har rest i kylbil från Tyskland och mango chutneyn paketerades i England. Det buteljerade vattnet får Flemming att rodna.
- Det här är inte vår grej riktigt. Men det är svårt att veta vad som är värst. Jag skulle gärna vilja få hjälp med detta, säger han.
Han arbetar som miljökonsult och familjen var redan innan projektet miljömedveten. De bor på Reimersholme i Stockholms innerstad och kan cykla och åka kollektivt till jobbet. Det är gångavstånd till dagis. Egen bil har de valt bort, men är med i en bilpool med två bilar i deras område.
Jenny och Flemming har till och med gjort en lista över sådant de är bra eller dåliga på ur miljösynpunkt.
På plussidan står bland annat "få impulsköp", "energisnåla vitvaror", "återvinning", "grön el", "ärver kläder" och "använder vattenkokaren".
- Det betyder inte sämre livskvalitet. Barnen tycker till exempel ofta att det är roligare att åka kollektivt än bil, säger Flemming Hedén.
Medan föräldrarna berättar om sin miljölista, rullar treårige sonen Olle sin leksakslastbil över köksbordet. Lite senare avbryter han diskussionen.
- När jag blir stor ska jag köra bil.
Det blir tyst.
- En miljöbil, sufflerar Flemming.
På föräldrarnas lista står också "överväger flygresor noga". Men i våras var de på en flygresa till Thailand. Det gav enligt uträkningen utsläpp av hela 5,4 ton koldioxid.
- När vi satt på planet sa Flemming att "det här blir nog vår sista långa flygresa", berättar Jenny.
- Ja, jag har haft urdåligt samvete för vår Thailandsresa. Jag skulle vilja flyga överallt, men det är ett dilemma, säger Flemming.
Det dåliga samvetet ledde till slut till att han för 700 kronor köpt utsläppsrätter som motsvarar familjens resa till Thailand.