Lärare har dåliga kunskaper om Förintelsen. Det menar Forum för levande historia.
Nu utsätts enkäten för stark kritik. Men redan när lärarna skulle fylla i enkäten reagerade de mot frågorna som de ansåg vara ett "detaljtestande".
Forum för Levande historia gick på onsdagen ut med ett pressmeddelande där man som främsta resultat av en stor enkätundersökning till lärare om Förintelsen lyfte fram lärarnas dåliga kunskaper. Majoriten frågor handlade om attityder till Förintelsen. Rapportförfattaren Anders Lange har analyserat hur antisemitiska lärarna är samt vilket intresse de har av att undervisa om Förintelsen. Slutsatsen är att såväl lärare som elever är mycket motiverade och intresserade av Förintelsen, och få hyser antisemitiska åsikter.
I enkäten fanns också 11 faktafrågor om judar och Förintelsen. Sju av dessa frågor handlar om vilka läger som var koncentrationsläger och vilka som var förintelseläger.
- Vi är mycket överraskade att kunskaperna brister så mycket. Lärarna ska kunna detta bättre. Det är alltför stora brister och det står vi för, säger projektledaren Christer Mattsson.
- Men man ska också veta att vi viktar frågorna. Det är ett mindre fel att tro att Bergen-Belsen eller Dachau var förintelseläger för judar och ett stort fel om man tror att judar skulle utrotas i Gulag.
I rapporten redovisas att så många som 2.000 av de omkring 5.000 lärare som svarat på enkäten kommit med kommentarer och att de flesta av dessa varit kritiska till faktafrågorna. Anders Lange argumenterar redan i rapporten mot kritiken. Dessutom finns i en fotnot en argumentation mot det så kallade Historikerupproret som publicerades på DN Debatt den 2 april i år. Anders Lange säger där att enkätens resultat visar att Forum för levande historia är nödvändigt.
Professorn i statsvetenskap Ulf Bjereld har tidigare kritiserat metodiken i rapporter från Forum för levande historia. Även den här gången är han kritisk.
- Frågorna har karaktär av kalenderbaserad kunskap och mäter inte någon djupare förståelse. En lärare som svarar fel på dessa frågor kan fortfarande med stor inlevelse berätta om Förintelsen för sina elever. Jag hade själv bara kunnat svara på en begränsad del av frågorna och jag har ändå läst väldigt mycket om Förintelsen.
- Det viktiga är att det ohyggliga inte ska hända igen. Vi vill förstå varför det hände, men det är inte lika viktigt att veta vilka läger som dödade på vilket sätt. Man undrar om inte rapportförfattarna har en egen agenda när man avfärdar lärarnas kommentarer och debatterar i en fotnot i en forskningsrapport.
Historieprofessor Sverker Oredsson tycker det är sorgligt att lärare har dåliga kunskaper men han tycker inte heller att någon ska klandras om man felaktigt kallar Bergen-Belsen-lägret, där Anne Frank dog, för ett utrotningsläger i stället för ett koncentrationsläger.
- Det är viktigt att lyfta fram kunskapsbrister, men det blir skevt att enbart lyfta fram vad som hände judarna under Förintelsen. Ska man undersöka kunskapsnivån måste man fråga om flera händelser under 1900-talet.