Det ska krävas lärarlegitimation, skärpta behörighetsregler och provår för att få anställas som lärare eller förskollärare utan tidsbegränsning. Det föreslår regeringens utredare Jörgen Ullenhag i den nya lärarutredningen.
Obehöriga lärare med "fasta" tjänster - med alltifrån halvfärdiga lärarutbildningar till de som inte har en enda högskolepoäng - får bereda sig på att plocka fram studieböckerna igen.
Från den 1 juli 2010, föreslår lärarutredningen, att det ska krävas lärarlegitimation för att undervisa i skolan och förskollärarlegitimation för att ansvara för det pedagogiska arbetet i barngrupper i förskolan. Alla de 15.300 tillsvidareanställda utan lärarexamen och 4.600 förskollärare som arbetar i förskoleklass får åtta år på sig att komplettera eller läsa in en lärarexamen - annars får de inte behålla sina tillsvidareanställningar.
- Lärarlegitimationen kvalitetssäkrar läraryrket och höjer dess attraktionskraft, säger utbildningsminister Jan Björklund (fp).
Den som inte håller måttet under sitt provår efter lärarutbildningen och inte förordas av sin mentor och aktuell rektor till Skolverket kan nekas legitimation. Skolverket kan också återkalla legitimationen av lärare som varit grovt oskicklig eller på annat sätt visat sig uppenbart olämplig.
Behöriga lärare och förskollärare får även en karriärtrappa. Efter minst fyra års tjänst och ett väl dokumenterat praktiskt pedagogiskt utvecklingsarbete eller avlagd licentiatexamen eller motsvarande ska Skolverket kunna utnämna dem till särskilt kvalificerade (se grafik).
Utredaren föreslår även att målet ska vara 1.000 gymnasielektorer inom 15 år.
Hela reformen beräknas kosta minst 782 miljoner under de första åtta åren och därefter cirka 725 miljoner årligen.
Marie Granlund, skolpolitisk talesman för s, är positiv till lärarlegitimationen och de flesta andra förslagen:
- Men det är synd att regeringen lade ner vår utredning om legitimation eller auktorisation som vi kallade det. Det har fördröjt processen med minst ett år. Och så behövs det betydligt mer resurser till utbildningen av de obehöriga för att detta inte ska stanna vid en pappersprodukt. Det krävs ett delat ansvar mellan stat och kommun, säger hon.
Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund, tycker att det är utmärkt med legitimationskravet:
- Vi har arbetat för det sedan 1992, men det får inte innebära att obehöriga lärare nu ska få sin utbildning betald samtidigt som det finns lärarstudenter som ska betala sina studier på uppåt 5 år med studieskulder på flera 100000 kronor, säger hon.
Ann-Charlotte Eriksson, vice ordförande i Lärarförbundet välkomnar legitimationen:
- Den är oerhört viktig för elevernas rättssäkerhet - i synnerhet för de yngsta barnen. Men vi är kritiska till att den kopplas samman med behörighetsregler och grundskolans gamla stadieindelning. Det är också djupt beklagligt att det inte finns möjlighet till lektorstitel på förskola och i grundskola, säger hon.