Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Lärarnas arbetstid fylls utanför lektionssalarna

Foto: Thomas Samson/AFP

De löser konflikter, mejlar föräldrar, installerar datorprogram, städar klassrum, håller utvecklings­samtal och möten med kuratorer. DN lät sju högstadielärare från olika delar av landet klocka sin arbetstid, minut för minut. Resultatet visar att det ”osynliga” arbetet upptar över en tredjedel av arbetsveckan för vissa av dem.

Efter bottenresultatet i Pisa tog debatten om kvaliteten i den svenska skolan ny fart. Inför riksdagsvalet lyftes skolan fram som en av de största och viktigaste frågorna. Politiker från alla läger var överens om att lätta på kraven på dokumentation, administration och lovade mer tid till undervisning.

Men enligt många lärare som hört av sig till DN består en stor del av deras arbetsdagar av uppgifter som inte syns i tjänstebeskrivningar eller scheman, och inte heller har direkt med undervisningen att göra. På uppdrag av DN har därför sju högstadielärare på olika skolor, både privata och kommunala, klockat sin arbetstid minut för minut.

”Jag var chockad”. Se hur lärarnas tid tas upp av undervisning, planering – och allt annat.

Resultatet visar att flera av dem lägger över en tredjedel av arbetsveckan på de ”osynliga” arbetsuppgifterna. Johan Lundblad, lärare i Norrköping, räknade exempelvis till drygt 21 timmars ”osynlig” tid. Camilla Lundberg på Vällingby­skolan i Stockholm klockade totalt 13 timmar av ”osynliga” arbetsuppgifter.

– Jag blev faktiskt lite chockad att det var så pass mycket tid som gick åt till annat, säger Martin Larsson från Halmstad som räknade till drygt 17 timmars ”osynliga” ­uppgifter som därmed upptog över 40 procent av hans arbetsvecka.

I sina anteckningar har lärarna beskrivit vad det ”osynliga” arbetet består av. De nämner bland annat konflikthantering där ungdomar hamnat i bråk på sociala medier, samtal med kuratorer och skolpsykologer, föräldramöten, stöttning av kolleger, handledning av lärarkandidater och nya lärare, rastvakt i matsalen och på skolgården, mejl och telefonsamtal med föräldrar ­eller ungdomspsykiatri, städning och teknikproblem.

Ylva Sundström, lärare i Köping, beskriver den klockade veckan som relativt lugn. Ändå räknade hon ihop till 15 timmar av ”osynliga” arbetsuppgifter.

– Det är helt otroligt. Inte konstigt man är sliten ibland. Ibland önskar jag att det fanns en tydligare uppdelning på vad som ingår i lärarens uppgifter. En viss del av elevvården och administrationen skulle ju andra yrkesgrupper kunna ta hand om så att vi lärare kunde lägga mer tid på att planera och förbereda bra lektioner, säger hon.

Camilla Lundberg, lärare på Vällingbyskolan, tar upp matvärd och rastvakt som exempel på arbetsuppgifter som tar tid från lektionsförberedelser.

– Det skulle underlätta om det i alla fall fanns en tydlig prioritetsordning, säger hon.

Ingen av lärarna DN intervjuat tror att allmänheten känner till hur stor del av arbetsdagarna som går åt till annat än det som står på schemat. Digitaliseringen i skolan har underlättat undervisningen på flera sätt. Men många upplever också att föräldrar och elever förväntar sig att läraren alltid ska vara tillgänglig.

I flera fall upptar det ”osynliga” ­arbetet lika mycket tid som undervisningen. Och betydligt mer än tiden som är avsatt för administration och planering.

Båda fackförbunden påpekar att neddragningarna i skolan ofta drabbat andra yrkeskategorier, ­såsom kuratorer och skolvärdar. Resultatet har på många skolor blivit att lärarna fått ta sig an deras uppgifter.

– Skolan har ett stort uppdrag, men allt är inte lärarnas uppdrag. Lärarnas roll behöver renodlas och de måste ha bra stöd från andra specialister, säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet.

I regeringsförklaringen skrev Socialdemokraterna och Miljöpartiet att lärares administrativa börda ska minska under den kommande mandatperioden. Hur det ska gå till är inte känt än. Enligt utbildnings­minister Gustav Fridolin (MP) handlar det delvis om att anställa fler ­lärare, men också annan personal.

– Det kan handla om special­pedagoger, elevhälsa eller administratörer. Hur vår satsning kommer att se ut får vi återkomma till i budget­en, säger han.

Bo Jansson, ordförande i Lärarnas riksförbund, välkomnar politikernas förslag om att minska på dokumentationskraven men han ser också risker i att arbetsgivare i stället tar chansen att utöka undervisnings­tiden med fler klasser eller elever.

– Då vet vi inte längre vad vi vunnit på att minska dokumentationen­. Jag anser att en begränsning av undervisningstiden måste till för att förändringarna ska få effekt på kvaliteten i skolan, säger Bo Jansson som får medhåll av flera lärare.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.