Lärarutbildning får bakläxa

Såväl toppelever som lågpresterande har blivit något sämre.

- Både täten och svansen sackar efter - det är larmsignaler om något, säger Skolverkets generaldirektör Per Thullberg.

Han riktar hård kritik mot lärarutbildningen som han hävdar måste ändras om den negativa trenden ska brytas.

- Reformen med blocklärare för årskurserna 1-7 och 4-9 var inte lyckad. Man behöver lärare som är oerhört inriktade på de yngre barnen. Som det är nu kan någon som är specialiserad på till exempel samhällsvetenskap undervisa i matte, säger Per Thullberg.

Skolverket har granskat undersökningar som fokuserar på läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Sverige har jämförts med andra EU/OECD-länder liksom länder som Singapore, Taiwan och regionen Hongkong i Kina. Granskningen visar att eleverna i Sverige sedan 1991 blivit sämre i alla kategorier och även halkat ned i rankningen internationellt för att ha landat på en plats som ligger på eller strax över genomsnittet.

Skolverket har även sammanfattat befintliga undersökningar om ordning och arbetsro i skolan. Skolk och oro under lektionerna är vanligare i Sverige än i många andra länder. Skolverket konstaterar att det finns brister i studiemiljön.

Lärarnas riksförbund har tidigare påpekat flera av de brister som nu lyfts fram.

- Vi kräver att man förutom att vara behörig lärare ska vara utbildad i de ämnen man undervisar i. Som elev kan man i dag undervisas i matematik av en lärare som inte har matte i examen, säger förbundsordförande Metta Fjelkner.

Det var i höstas som Skolverket fick ett regeringsuppdrag att sammanfatta kunskapsutvecklingen hos elever i grundskolan under de senaste 20 åren. Undersökningen beställdes av utbildningsminister Jan Björklund (FP). Oppositionen och skoldebattörer hade beskyllt honom för att vara "en bluffmakare" som överdriver krisen i den svenska skolan genom att läsa statistik "som fan läser Bibeln".

Marie Granlund (S) är vice ordförande i utbildningsutskottet:

- Trenden med en negativ kunskapsutveckling inger oro, men alla uppgifter som Skolverket presenterar i sin rapport har varit kända länge. Skolan måste få större resurser och fler lärare, säger hon.

Emma Wallinder, 15, och Martin Holmer, 15, går i nionde klass på Rålambshovskolan i Stockholm. Båda har höga betyg och går i en klass med inriktning på matematik och naturvetenskapliga ämnen. De känner inte igen sig i den beskrivning som Skolverket ger i sin sammanfattande rapport.

- Undervisningen i matte och NO är bättre än i många andra ämnen. Lärarna som har de ämnena är mer engagerade än övriga lärare, säger Emma Wallinder.

Varken Emma Wallinder eller Martin Holmer tycker att skolmiljön är stökig.

- Att det är lugnt på vår skola kan bero på att många elever som går här har känt varandra sedan första klass. Sedan så har vår rektor hållit hårt på att inga klasser får ha mer än 22 elever - det gör att man blir sedd av lärarna hela tiden, säger Emma Wallinder.

Vad ska då den svenska grundskolan göra för att Sverige inte ska sacka efter?

- Inför betyg tidigare. Hade man fått sådana redan i sexan så hade man fått veta hur man ligger till och kunnat plugga upp betygen - nu får vi betyg först i åttan och då har man inte mycket tid på sig, säger Martin Holmer.

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut