Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Lärarutbildning inför unikt antagningsprov - fler kan följa

Efter antagningsprovet har dörren till läraryrket öppnats för Lovisa Geite. ”Det gjorde mig väldigt motiverad att någon annan också tyckte att jag lämpar mig för yrket”, säger hon.
Efter antagningsprovet har dörren till läraryrket öppnats för Lovisa Geite. ”Det gjorde mig väldigt motiverad att någon annan också tyckte att jag lämpar mig för yrket”, säger hon. Foto: Jeppe Gustafsson

Lämplighetsprov till lärarutbildningar upphörde redan 1977. Men den här hösten infördes ett antagningsprov unikt i sitt slag på Jönköping university, 40 år senare och mitt i brinnande lärarkris, med målsättningen att locka till sig mer motiverade lärarstudenter.

På sikt kan liknande prov komma att sprida sig till fler svenska lärarutbildningar.

– Vi vill framför allt ha in studenter som är väldigt motiverade och har en större medvetenhet om läraryrket. Provet sållar bort dem som inte uppnår kriterierna för lämplighet, säger Fausto Callegari, projektledare för antagningsprovet på Jönköping university, tidigare Högskolan i Jönköping.

Lämplighetsprov till lärarutbildningar i Sverige upphörde i samband med högskolereformen 1977. Sedan dess har frågorna förblivit levande med försök, rapporter och utredningar. Vissa konstnärliga utbildningar har särskilda antagningstester, men antagningsprovet i Jönköping är ändå unikt i sitt slag de senaste 40 åren.

En av riskerna med ett antagningsprov, med den lärarbrist som råder, är att färre söker och att färre blir antagna. Förhoppningen är att antagningsprovet ska bidra till att särskilt motiverade lärarstudenter söker sig till utbildningen.

– Nationellt hoppar väldigt många studenter av ämneslärarprogrammet under studietiden. Det viktiga är inte hur många som söker eller kommer in på ett program, utan den stora och mest intressanta frågan är hur många som fullföljer det, säger Fausto Callegari vid Jönköping university, som är mycket nöjd med årets antagningsprov.

Samtliga 439 studenter som sökte utbildningen kallades till antagningsprovet, 105 dök upp och 93 fick godkänt. Provet bestod av en skriftlig del och en intervjudel. Lovisa Geite, 25, från Söderköping var en av dem som gjorde provet.

– Jag tycker att hela konceptet och tanken bakom är bra. För mig är det konstigt att inte fler sociala yrken, där man ska jobba med andra människor, har liknande antagningsprover, säger hon.

På provet i Jönköping fick hon maximala 99 poäng.

– Det gjorde mig väldigt motiverad att någon annan också tyckte att jag lämpar mig för yrket, säger Lovisa Geite, som till slut ändå valde ämneslärarprogrammet i Linköping.

Just nu är frågan i allra högsta grad aktuell.

Universitets- och högskolerådet, UHR, har fått i uppdrag av regeringen att undersöka möjligheten till ett lämplighetstest för lärarutbildningen. Jönköping university och Linnéuniversitetet deltog under försöksperioden 2014 till 2016. I Jönköping tog man det steget längre genom att införa sitt eget antagningsprov efter försöksperioden.

Liknande tester kan i framtiden komma att bli verklighet på fler lärarutbildningar. I maj 2018 släpper UHR sin slutrapport.

Helene Hellmark Knutsson (S) är minister för högre utbildning och forskning.

– För mig är det oerhört viktigt att vi ska klara av att möta alla elever med kunniga, kompetenta och behöriga lärare. Då måste vi få fler att slutföra ämneslärarutbildningen. Då är jag beredd att pröva både det här sättet och andra, säger hon.

Lärarbristen är påtaglig. Kan inte ett antagningsprov bidra till att de som faktiskt vill bli lärare stoppas?

– Jo, men här gäller det direkt att vi tittar på flera verktyg. Vi måste öka behörighetskraven och meritpoängen. Ämneslärarprogrammet är en lång och krävande utbildning och statistik visar att avhoppare ofta har låga utbildningspoäng. Även om vi skulle ha färre antagna, men få en högre genomströmning, så ska vi klara av att möta behovet.

Helene Hellmark Knutsson håller koll på vad som händer i Jönköping.

– Det är ett spännande projekt som vi självklart kommer att följa, säger hon.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.