Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Läraryrket är populärt igen

”Trots att min lön kommer att bli mycket lägre känner jag att jag gjort rätt val”, säger Tim Gomes som hoppade av en ingenjörsutbildning för att studera till lärare. Han och Maria-Therese Eriksson Dammhag gör praktik på Skogstorpsskolan i Eskilstuna.
”Trots att min lön kommer att bli mycket lägre känner jag att jag gjort rätt val”, säger Tim Gomes som hoppade av en ingenjörsutbildning för att studera till lärare. Han och Maria-Therese Eriksson Dammhag gör praktik på Skogstorpsskolan i Eskilstuna. Other: Jonas Lindkvist

Intresset för läraryrket ökar. Antalet personer som påbörjar lärarprogrammen är det högsta på flera år.

Dessutom kan DN nu visa att avhoppen är färre än på andra utbildningar på universiteten.

På 1980-talet var lärarprogrammen bland de mest attraktiva utbildningarna i Sverige. Sedan dess har intresset för att bli lärare minskat dramatiskt.

Söktrycket är fortfarande lågt, men statistik från SCB visar nu att antalet som påbörjar en lärarutbildning är högre än på flera år.

Höstterminen 2015 påbörjade 3.126 personer en grundlärarutbildning (undervisning för årskurs 1–6, förskoleklass och fritidshem). Det är 50 procent fler än höstterminen 2011 då 2.084 personer påbörjade utbildningen.

Motsvarande mönster syns även på andra lärarutbildningar. För ämneslärarutbildningarna (undervisning för årskurs 7–9 och gymnasiet) är ökningen 59 procent. För förskollärarutbildningarna är ökningen 50 procent.

Men djupare i statistiken finns även ytterligare ett intressant mönster. Det handlar om avhoppen från lärarutbildningarna som i medierapporteringen de senaste åren beskrivits som omfattande.

DN:s genomgång visar att avhoppen tvärtom är lägre på grundlärarutbildningen och förskollärarutbildningen än på andra högskole- och universitetsutbildningar i Sverige.

Så här har vi mätt: SCB har på Dagens Nyheters uppdrag följt upp hur stor andel av studenterna som inte har påbörjat termin två på sin utbildning.

Det ger inte hela bilden, men en tydlig indikation på avhoppsfrekvensen eftersom de flesta avhopp sker den första studietiden:

På grundlärarutbildningen är andelen avhopp 16 procent.

På ämneslärarutbildningen är andelen avhopp 26 procent.

På förskollärarutbildningen är andelen avhopp 17 procent.

Fler söker sig nu till utbildningarna och vi märker också att studenterna verkligen vill bli lärare.

Som jämförelse är avhoppen 21 procent på alla andra universitets- och högskoleutbildningar, alltså högre än både grundlärarutbildningen och förskollärarutbildningen.

– Jag känner igen bilden. Det finns en uppfattning i debatten om att avhoppen på lärarutbildningarna är väldigt stora. Jag skulle vilja kalla det för en myt. Fler söker sig nu till utbildningarna och vi märker också att studenterna verkligen vill bli lärare. Det är inte så att man bara har sökt något, utan det finns en motivation, säger Elisabet Nihlfors, professor i pedagogik och ansvarig för lärarutbildningen vid Uppsala universitet.

Även Stockholms universitet bekräftar bilden av ökat söktryck till lärarutbildningen och att avhoppen inte är så stora som medierapporteringen ger sken av. Clas Hättestrand, ansvarig för lärarutbildningen på universitetet, drar jämförelser med andra program på lärosätet:

– Jag har tidigare haft ansvar för utbildning på den naturvetenskapliga fakulteten på universitetet. Där har vi gjort ganska noggranna avhoppsanalyser. Det vi kan se är att det är många utbildningar som har högre avhopp än vad lärarutbildningen har, säger Clas Hättestrand.

För grundlärarutbildningen i Sverige noteras dessutom en minskning av avhoppsandelen över tid – från 19 procent höstterminen 2011 till 16 procent höstterminen 2015.

Data som Universitets- och högskolerådet (UHR) tagit fram åt DN visar dessutom att det finns en svag tendens att lärarutbildningarna lockar studenter som har högre gymnasiebetyg än tidigare. Jämförelsetalet, det vill säga den skala som mäter snittbetyget från gymnasiet, har ökat svagt för alla lärarutbildningar.

Snittet på högskoleprovet har ökat från 0,68 hösten 2011 till 0,77 hösten 2015 för grundlärarstudenterna.

Det är alltså sammantaget en positiv bild av inflödet av nya personer till läraryrket: FDler påbörjar utbildningarna, färre hoppar av vissa program och studenter har högre gymnasiebetyg i bagaget.

Men trots utvecklingen täcker antalet nya lärarstudenter inte behovet av personal i skolan – och läget är akut på flera håll. En prognos som Arbetsförmedlingen gjorde i juni i år visade att nio av tio grundskolor i Sverige lider av brist på utbildad arbetskraft.

För att täcka behovet av lärare skulle 21.000 personer behöva läsa till lärare varje år, mot dagens runt 13.000 personer, enligt Universitetskanslersämbetet.

Foto:

Fakta. Så gjordes granskningen

Dagens Nyheter har granskat statistiken bakom lärarutbildningarna. Det finns fyra lärarutbildningar i Sverige. DN har fokuserat på förskollärarutbildningen, ämneslärarutbildningen och grundlärarutbildningen.

Statistiska centralbyrån (SCB) har tagit fram data om antalet studenter som påbörjat de tre utbildningarna höstterminerna 2011 till 2015. Där ser vi att fler än tidigare läser till lärare.

SCB har dessutom följt upp hur många som går kvar på utbildningen termin två. Vår definition har varit att studenten ska ha registrerat sig för 20 högskolepoäng eller mer inom samma program under termin två.

Som referens har vi sedan jämfört med alla andra utbildningar på högskolor och universitet, det vill säga alla utbildningar förutom lärarutbildningen.

Att mäta avhopp är komplext eftersom det kan finnas andra skäl till att man inte påbörjar termin två än avhopp. En student skulle till exempel kunna bli gravid eller göra studieuppehåll och därmed fortsätta utbildningen senare. DN har gjort bedömningen att detta inte påverkar bilden drastiskt, i synnerhet inte jämförelsen mellan andra utbildningar.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.