Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Lärdomar dras av tidigare pandemier

När asiaten kom 1957 räckte vaccinet bara till en bråkdel av svenskarna. När hongkonginfluensan knackade på elva år senare fanns det återigen för lite vaccin. Den nya influensan är snarlik dessa två tidigare – men nu ska vaccinet räcka till alla, lovar SMI.

Den nya influensan jämförs ständigt med 1900-talets pandemier. Spanska sjukan skördade många miljoner liv världen över 1918 (uppskattade dödsfall spänner här mellan 20 och upp till 100 miljoner). Asiaten 1957-58 resulterade i mellan en och fyra miljoner döda och hongkonginfluensan 1968-69 i någon miljon döda. De vaga siffrorna har aldrig kunnat göras säkra.

Det är svårt att hitta statistik över hur dessa influensautbrott slog mot Sverige. I spanska sjukan dog runt 35 000 i Sverige. Inget vaccin fanns då, och för den vars fötter svartnat av syrebrist fanns ingen hjälp att få.

I arkivmaterial från Medicinalstyrelsens influensabyrå framgår att det rådde en desperat situation för att försöka försörja landet med vårdpersonal. I det närmaste outbildade läkare skickades ut till avlägsna distrikt, bara för att inte kunna göra mer än konstatera att många dog.

Precis som nu den nya influensan, var spanska sjukan ett H1N1-virus. Men man vet att den nya influensan inte är lika dödlig. Den är snabb, men merparten tros klara sig helt undan den. Och bland dem som insjuknar tros ingen stor del dra på sig en allvarlig form av sjukdomen.

- WHO har sagt att allvarlighetsgraden (för den nya influensan) är mer lik hongkonginfluensan och asiaten. Spridningshastigheten nu är väldigt hög, utvecklingen har gått fort sen smittan upptäcktes för tre månader sedan, säger Jan Albert, professor i smittskydd vid Smittskyddsinstitutet, SMI.

I maj kom en första studie över den nya influensans spridningstal. I genomsnitt mellan 1,4 och 1,6 personer kommer den som bär smittan själv att smitta ner, löd forskarnas resultat då. Men viruset är föränderligt och att hugga siffror i sten förrädiskt.

- Det kommer ny information hela tiden, men den bästa gissningen just nu är att spridningstalet är nånstans 1,5-2. Det är rejält spridningsbenäget. Eftersom det inte finns någon som har haft den här influensan tidigare så är det lättare för smittan att hitta mottagliga individer, säger Jan Albert.

Så hur såg det ut i Sverige vid tiden för asiaten -57 och hongkonginfluensan 68-69? I en artikel i Läkartidningen för ett par år sedan, skrev docenten och specialistläkaren Fredrik Elgh om nödvändigheten i att se bakåt och dra nytta av historiska erfarenheter – allt för att skapa god beredskap vid en ny pandemi.

När asiaten bröt ut i full styrka i Sverige, oktober -57, hade vaccineringen påbörjats månaden före. Enligt Socialstyrelsens direktiv var det bara vårdpersonal, viss transportpersonal samt personer som redan var sjuka i exempelvis hjärt- och/eller lungsjukdom som fick vaccinet.

Men inte ens till dessa riskgrupper fanns det tillräckligt med vaccin, konstaterar Fredrik Elgh i sin artikel och lutar sig mot Medicinalstyrelsens egna skrifter från den tiden.

Bilden var snarlik under hongkonginfluensan ett drygt decennium senare. Först vid en andra våg av smittan, i slutet av 1969, fanns det bättre tillgång till vaccin.

Under asiaten rapporterades 312 000 smittade svenskar in. Bland skolbarn och värnpliktiga var sjukligheten högst. Därför var det heller ingen slump att en utvärdering av vaccinet genomfördes på en grupp värnpliktiga, detta skedde en bit in under den asiatiska influensaperioden.

Ska ett effektivitetstest genomföras av vaccinet mot nya influensan?

- Det finns säkert planer på att plocka ut en grupp och se effekten av vaccinet, men det blir i så fall när smittan kommit längre här. Det troliga är att vaccinet kommer att vara lika verksamt som det mot vanlig säsongsinfluensa – god effekt, men inte hundraprocentig, säger Jan Albert.

Vissa som vaccinerar sig kommer att bli sjuka ändå, fast troligen lindrigare än utan vaccinering. Jan Albert avråder bestämt någon från att välja bort vaccinering. Att gravt äggallergiska personer kanske inte tål vaccinet (som odlas fram på hönsägg) är en sak. Men alla som kan bör ta vaccinet.

Gravida löper "minimal" risk att drabbas av fosterskador, säger han. Gravida löper större risk att utveckla en allvarligare form av sjukdomen, med ökad risk för fosterdöd och spontan abort som följd.

Vid årsskiftet ska 18 miljoner doser ha levererats till Sverige (två doser var till alla svenskar) – en miljon doser i slutet av september, sedan veckovisa leveranser à "ett antal hundra tusen". Först i vaccinationskön hamnar även denna gång sjukvårdspersonal, följt av kroniskt sjuka personer.

Vilka svenskar är "sist ut" att vaccineras?

- Ju fler och ju fortare desto bättre. Alla kommer att få tillgång till vaccinet, försäkrar Jan Albert.

Åtminstone är det vaccin beställt till alla, förtydligar han, men sedan är det upp till varje landsting att se till att folk verkligen får nålarna satta i sig.

Precis som vid asiaten och hongkonginfluensan kommer det vara lunginflammation som ligger bakom eventuella dödsfall. Lunginflammation som antingen orsakats av viruset, eller av bakterier som uppträder i smittans kölvatten. Den som är benägen att få hjärtinfarkt ligger också i riskzonen.

Vilken är den främsta lärdomen att dra av tidigare pandemier?

- Att det blir väldigt många sjuka om man inte gör något. Med en bred vaccination så tidigt som möjligt kommer vi att få färre med allvarlig sjukdom, säger Jan Albert.