Hundratusentals bostäder kan ha mögel i badrummen. Det är dåliga fuktspärrar bakom kakel i våtrummsytterväggar som är boven. Att fuktspärrarna inte håller måttet har Sveriges tekniska forskningsinstitut konstaterat i en rapport.
I tisdags larmade DN om fuktskador i husfasader. Nu kommer ett nytt larm från Sveriges tekniska forskningsinstitut, tidigare Statens provningsanstalt. Den stora risken för mögelskador är på våtrumsväggar med trägregelstomme mot husets ytterfasad. Fukt tar sig in till fästmassan bakom kaklet via fogarna mellan kakelplattorna när man duschar. Fukten tränger sedan vidare ut i väggens konstruktion om tätskiktet bakom kaklet inte är tillräckligt tätt mot vattenånga.
Enligt de beräkningar och laboratorieprovningar Anders Jansson på Sveriges tekniska forskningsinstitut utfört krävs ett tätskikt med mycket högt motstånd mot genomgång av vattenånga för att undvika skador.
- När fästmassan bakom kaklet i ytterväggen blir fuktig så belastas tätskiktet konstant med hög fuktighet. Det är stor risk för skador inne i konstruktionen om inte tätskiktet är tillräckligt bra, säger Anders Jansson
- Har man en traditionell plastmatta på väggen så rinner vattnet bort med en gång.
Det har inte funnits några krav på ånggenomgångsmotståndet på de tätskiktsprodukter som sålts i handeln. Därför kan många badrum i Sverige vara drabbade. Många har ju de senaste åren även varit sina egna "hemmasnickare" vilket kan öka risken för att konstruktionen inte utförs fackmannamässigt. Det innebär att många badrum måste göras om då bostadsinnehavaren upptäcker möglet.
Den första juli i år blir kraven hårdare. Då träder Boverkets nya byggregler i kraft. Det ställs krav på tätskiktet. Ånggenomgångsmotståndet måste då vara 1 miljon s/m. Det är ett mått som talar om hur mycket fukt tätskiktet skall stå emot.
- De flytande tätskikt som man rollar på badrumsväggen har i våra mätningar legat mellan 15.000 och 800.000 s/m. Inget av de provade tätskikten uppfyllde de nya kraven när provningen utfördes.
- Platsmattor däremot ligger på två till tre miljoner s/m.
Det har inte funnits några krav på tätskiktens ånggenomgångsmotstånd i Sverige tidigare. Därför blir det förmodligen också svårt för drabbade svenskar att få ersättning för en eventuell skada.
En badrumsvägg består oftast från insidan sett av kakel, fästmassa, tätskikt, gipsskiva, plastfolie och träregelvägg.
Plastfolien finns mot ytterväggsfasaden och inte i bostadens innerväggar. Det gör att fukt som tränger igenom tätskiktet på en innervägg oftast kan torka innan det uppstår en mögelskada.
I ytterväggen där plastfolien finns ackumuleras fukten i gipsskivan mellan tätskiktet och plastfolien. Risken för mögelskador uppstår relativt snabbt i denna konstruktion om inte tätskiktet håller måttet.
- Det finns alltid fukt i fästmassan bakom kaklet i ett badrum även om man inte ser det. Blir gipsskivan fuktig bildas mögel. Det är vad som kan ha hänt i många svenskars badrum.