Lars Vilks om hundar och suggor

- Många tror att vi ska ha en snygg debatt, men då är det ingen som är intresserad. Det krävs ett utspel som ställer saken på sin spets. Jag tycker också att det är viktigt att det får en spridning.

Avsikten med hans beramade teckning Muhammed som rondellhund (som i själva verket är flera, publicerade på Vilks blogg) var att få till stånd en diskussion om principer, snarare än om islam, något han fortfarande inte ser som uteslutet.

- Det är klart att perspektivet är sekulariserat, men även det ska få utrymme för sin röst.

Vid sidan av religionskritiken är han intresserad av gränserna mellan yttrandefrihet och kränkningar.

- Var ska de dras? Många säger att yttrandefriheten inte ska utnyttjas i alla sammanhang, utan man ska tänka sig för och ta ett moraliskt ansvar. Det måste man diskutera sig till var de gränserna ska gå, och jag tycker inte de har överskridits här.

Han tycker sig se att muslimer behandlas varsammare än andra religiösa grupper. Det var också ur den tankefiguren som han ritade teckningen Modern kapitaliststinn judesugga, som svar på en retorisk utmaning från SvD:s skribent Ingmarie Froman. Det öppnade för beskyllningar för antisemitism, utöver den islamofobi han redan tillskrivits.

- Judesuggan är kristallklar och gjord i en bestämd situation. Det är ju en parodi på en karikatyr, den är så övertydlig. Jag förstår att själva bilden i ett annat sammanhang blir dynamit. Men jag är inte är någon antisemit. Då hade jag ju inte skrivit den text som hör till om hur muslimer får ge sig på judar på det grövsta sätt utan reaktion därför att man inte vill angripa muslimerna, säger Vilks.

Den provokation eller kränkning han orsakat måste komma förr eller senare, tror han.

- Jag utgår från att det endast är en fråga om när. Att den ska göras är självklart. Undantaget kan ju inte vara särskilt länge. Men tiden var inte mogen. Framför allt handlar det om hur svenska muslimer kan hantera detta, om de är mogna att framträda som företrädare för demokratin.

Sedan han mordhotats har Vilks börjat parafrasera Karl Marx: Historien upprepar sig, först som tragedi, andra gången som fars. Tragedin är då förstås karikatyrstriden i Danmark, som han anser inte förändrat förhållandet mellan muslimer och kristna där. Nu hoppas han på en farsartad utveckling i Sverige. Eftersom han ändå är på resa beskriver han sig nu därför som ett "rörligt mål".

- Jag ser fortfarande på det här med viss sangvinisk (sorglös) inställning, det är lite som en agentfilm. Jag vill tro att vi ska befinna oss där. Så länge vi kan spela en fars så ska vi göra det, för det är nyttigt för saken. Så fort vi börjar ta det här på för stort allvar så stelnar leendena, säger han via mobiltelefon från någon skandinavisk landsväg.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut