Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Läsandet bland pojkar ökar kraftigt

Samir Wahrim och Simon Haile, som precis gått ut sjätte klass, är stamgäster på biblioteket i Stockholmsförorten Bredäng.
Samir Wahrim och Simon Haile, som precis gått ut sjätte klass, är stamgäster på biblioteket i Stockholmsförorten Bredäng. Foto: Jonas Eriksson

Pojkars läsförståelse har varit ett mörkt kapitel i den svenska skolhistorien. Men nya siffror från SCB visar att läsandet bland pojkarna i årskurs fyra till sex nu har ökat.

– Är det en utveckling som håller i sig är det väldigt glädjande, säger läsforskaren Caroline Liberg.

Internationella undersökningar som Pisa har etablerat bilden av hur svenska elevers läsförståelse blir allt sämre. Sämst är den hos pojkar. I den senaste Pisaundersökningen hade svenska pojkar i snitt 51 poäng lägre resultat än flickor. Det är en av de största skillnaderna mellan pojkar och flickor i hela undersökningen. Forskarna tror att det är minskad läsning som ligger bakom tappet.

Men ny statistik från SCB visar att den negativa utvecklingen redan kan vara på väg att vända. När SCB frågar elever i årskurs fyra till sex om de läser böcker minst en gång i veckan svarar 64 procent av pojkarna ja. Det är en klar ökning jämfört med åren 2008 och 2009 då motsvarande siffra var 55 procent.

– Är det en utveckling som håller i sig är det väldigt glädjande. Det är viktigt att läsningen i den åldern ligger stabilt eftersom det lägger grunden för en läskultur senare i livet, säger Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap med inriktning mot läsning vid Uppsala universitet.

Caroline Liberg är överraskad av SCB:s resultat och är inte säker på vad som ligger bakom vändningen. Medan pojkars läsande ökar ligger flickornas stabilt under hela perioden. Drygt 76 procent av flickorna säger att de läser böcker minst en gång i veckan.

Caroline Liberg tror att det är läsandet av skönlitteratur som ökat.

– Vi har haft en väldig satsning på läsning av skönlitteratur. Förskolan har tydligare mål och svenskalärare har fortbildats i hur man ska föra in skönlitteratur i undervisningen. Kanske är det de satsningarna som fått genomslag, men det är för tidigt att säga.

SCB har även frågat barnen om de följer nyheter minst en gång i veckan. Även där syns en stor förbättring bland både pojkar och flickor – från drygt 59 procent under 2008 och 2009 till 68 procent under förra året.

Ökningen syns även hos äldre barn i årskurs sju till nio där 80 procent av pojkarna och 73 procent av flickorna tar del av nyheter minst en gång i veckan.

Föreningen Läsrörelsen ligger bakom flera projekt för att få fler barn att läsa. Susanna Ekström är litteraturpedagog inom organisationen och hon tror att det är de många olika lokala satsningarna i kommuner och på skolor som fått genomslag.

Samtidigt säger hon att föräldrarna har ett stort ansvar om utvecklingen ska fortsätta.

– Vi vet inte riktigt varför pojkar läser mindre men jag tror att inställningen hos föräldrarna har stor betydelse. Ser pojken att hans pappa njuter av att läsa så signalerar man att det är något roligt. Annars framstår läsningen bara som ett tvång.

Trots ökningen visar SCB:s siffror att det fortfarande är 36 procent av pojkarna i årskurs fyra till sex som öppnar sina böcker mindre än en gång i veckan. Susanna Ekström säger att det får stora konsekvenser för deras möjligheter att lyckas i skolan.

– Det finns en stor press från skolan på att man ska läsa. Den som har ett rikt ordförråd och snabbt kan avkoda uppgifter har ett väldigt stort försprång, säger hon.

Läsforskaren Caroline Liberg säger att även om det är positivt om fler pojkar läser så är den stora utmaningen att öka läsningen bland barn med sämre socioekonomiska förutsättningar. Skillnaden mellan barn från olika samhällsklasser är svårare att överbrygga än den mellan pojkar och flickor.

– Forskningen visar att vi redan vid tre års ålder kan se en väldigt stor skillnad på barnens ordförråd beroende på bakgrund. Det är samhällets uppdrag att kompensera för det, säger Caroline Liberg.

1 Läs högt länge. ”Sluta inte läsa

1 Läs högt länge. ”Sluta inte läsa med barnen så fort de lär sig forcera en text. Har de svårt med läsningen så kommer de bara läsa böcker med fattigt språk och innehåll.”

2 Visa att du själv läser. ”Det har stor betydelse om föräldrarna själva läser. Ser barnet sin pappa läsa och skratta så skickar det signaler att det är något kul på gång.”

3 Tjata inte. ”Det finns många krav på barnen att läsa. Man ska inte tjata och pressa för då väcker man bara uppror och motstånd. Gör det med finess i stället.”

4 Var lyhörd. ”Det är viktigt att iaktta och känna sitt barn för att vilka böcker man ska tipsa om. Ska ni läsa ihop så välj en bok som även du själv gillar. Gärna något spännande.”

5 Fråga en bibliotekarie. ”Vet du inte vad du ska välja så fråga på biblioteket, de har jättebra koll. Ska barnet på fotbollsläger så fråga efter något om fotboll.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.