Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

”LCHF den farligaste modedieten vi haft”

Foto: Scanpix
Lågkolhydrat- och högfettsdieter, så kallade LCHF-dieter, splittrar läkarvärlden. Men dieterna blir allt mer populära bland svenskarna. Förespråkare menar att dieten kan bota diabetes, medan motståndare beskriver den som livsfarlig.

– Det är den farligaste modedieten vi har haft på länge, säger Mai-Lis Hellénius, professor i kardiovaskulär prevention, och ansvarig för livsstilsmottagningen vid Karolinska Institutet i Solna, till DN.se.

LCHF-dieten har ökat kraftigt i popularitet de senaste åren. I kvällstidningar är bilagor med tips på lågkolhydratdieter vanligt förekommande, och LCHF-böcker toppar bokhandelns försäljningslistor.

LCHF står för Low Carb High Fat, det vill säga lite kolhydrater och mycket fett. Den som går på en LCHF-diet ska undvika kolhydrater och stärkelserik mat som bröd pasta, ris och potatis. Istället ska man ersätta kolhydraterna med mer fett. Det är okej att äta fisk, kött, ägg och grönsaker som har växt ovan jord, och LCHF-anhängare uppmuntras att välja de fetaste mejeriprodukterna som smör, grädde och feta ostar istället för lättvarianter.

– Vad det handlar om är att äta riktig mat. Man undviker socker och stärkelserik mat och äter sig mätt på annat som kött, fisk grönsaker, och riktigt smör istället för lättprodukter. Undvik läsk,godis, kakor och chips. Men även bröd, pasta och ris, säger Andreas Eenfeldt, läkare och specialist i allmänmedicin, till DN.se. Han driver bloggen Kostdoktorn, och är en av Sveriges främsta LCHF-förespråkare.

LCHF-dietens effekter på kroppen har debatterats flitigt under åren. Förespråkare menar att dieten leder till en kraftig viktminskning, att den kan bota diabetes, och sänker blodtrycket. Andra menar att dieten är direkt skadlig för kroppen.

Mai-Lis Hellénius är professor i kardiovaskulär prevention och ansvarig för livsstilsmottagningen på hjärtkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Hon säger att den ena halvan av LCHF-dieten är okej och faktiskt kan vara nyttig i tider när många är mer stillasittande, men att den andra halvan kan leda till hjärtinfarkter och kärlsjukdomar.

– Att dra ner på kolhydraterna är i sig väldigt relevant när vi rör oss mycket mindre. Vi kan inte äta lika mycket kolhydrater i dag som när vi gick till resebyrån eller gick till arbetskamraten några rum bort. Det är helt rätt, säger Mai-Lis Hellénius.

– Men att gå så långt att man tar bort allt bröd, all potatis och pasta, då blir det inte bra. Riktigt illa blir det när man tar bort alla kolhydrater och ersätter med obegränsade mängder animaliska fetter. Det är som att backa tillbaka till 60-talet. Även om du går ner i vikt gör de mättade animaliska fetterna att många får höga blodfetter, åderförkalkning, och ökad risk för hjärtinfarkt, stroke och demens, säger hon.

Mai-Lis Hellénius säger att en LCHF-diet kan leda till snabb viktminskning, men när man efter ett tag når ett normaltillstånd blir det höga intaget av mättade fetter istället skadligt. Hon pekar på de amerikanska studierna Nurses Health Study och Health Professionals, där man under 26 års tid gjorde kostregistreringar på 85.168 kvinnor och under 20 års tid kostregistrerade 44.548 män.

– De som åt en lågkolhydratkost där fetterna kom från animaliskt fett, smör och grädde hade kraftigt ökad dödlighet. Större risk för hjärt-kärlsjukdomar och i viss mån även cancer. Men om man tog bort kolhydraterna och ersatte med vegetabiliska fetter, då gick det bra, då minskade dödligheten, säger Mai-Lis Hellénius.

I en koststudie i Uppsala, där 1.138 70-åriga mäns matvanor följdes i 12 år, visade det sig att medelhavsdieten var bättre för livslängden, tillägger hon.

– De som åt medelhavslikt med mycket grönsaker och omättade fetter, de levde mycket längre. De som följde en strikt lågkolhydratdiet, där fettet var animaliska fetter, hade en förhöjd risk att dö. Den svenska lågkolhydratdieten är tyvärr den sortens fett, säger Mai-Lis Hellénius.

Andreas Eenfeldt menar dock att det inte finns några vetenskapliga bevis för ett samband mellan mättat fett och hjärt- och kärlsjukdomar. Enligt honom är studier som Nurses Health Study extremt osäkra.

– Problemet är att det är en enkätundersökning. Den typen av undersökningar kan inte bevisa vad som är orsak och verkan. Det finns så många felkällor. Man har tittat på en grupp som äter mycket mättade fetter, men då får man samtidigt en grupp som har valt bort grönsaker, röker mer, och som motionerar mindre. Då visar det sig att de lever kortare i genomsnitt, och man drar slutsatsen att det är på grund av lågkolhydratkosten, när det kan bero på rökningen, säger Andreas Eenfeldt.

– Det finns åtminstone 16 studier gjorda på upp till två års tid som visar att lågkolhydratkost ger effektivare viktnedgång än dagens fett- och kalorifokuserade kostråd. LCHF ger på kort sikt bättre vikt och bättre blodsocker och blodtryck. Jag ser inget skäl att det skulle få motsatt effekt på längre tid.

Andreas Eenfeldt säger att dagens kostråd från Livsmedelsverket, att bara en tredjedel av allt fett vi äter ska komma från mättat fett, är baserat på en myt att mättade fetter ökar det ”onda” kolesterolet. Det finns ett samband mellan kolesterol och hjärtsjukdomar, säger han, men det beror på vilken typ av kolesterol man har i kroppen.

– Det är pudelns kärna. Rädslan för fett och kolesterol som har genomsyrat kostråden de sista decennierna. Folk som äter mättat fett blir inte sjukare än de som äter lite mättat fett. Det verkar vara ett misstag från början. Det finns inga bra vetenskapliga bevis på ett samband mellan mättat fett och hjärtsjukdom.

– Äter man mycket smör, grädde och ägg kan kolesterolet mycket riktigt stiga något. Men det är främst det goda kolesterolvärdet som stiger något. Det kan man se som skyddande kolesterol, säger Andreas Eenfeldt.

På Livsmedelsverket undersöker man kontinuerligt vetenskapliga koststudier och nu pågår ett nordiskt samarbete där man går igenom vetenskapliga artiklar och uppdaterar de nordiska näringsrekommendationerna. Enligt Livsmedelsverket kan det inom kort bli aktuellt med ändringar i kostråden. Kostdoktorn Andreas Eenfeldt tror att det inte kommer att dröja länge innan man slopar varningen för mättade fetter.

– En gång i tiden var det allt fett som skulle bort. Snart kommer man inte att varna för naturligt fett alls. Det är inte farligt att äta animaliska mättade fetter, men vill man äta olivolja och avokado istället för biff och bearnaisesås så går det också. LCHF är en väldigt logisk och vetenskapligt väldokumenterad metod att minska i vikt och förbättra sitt blodsocker, säger han.

Men viktminskningen kan stå sig dyrt i längden, menar Mai-Lis Hellénius vid Karolinska Institutet.

– Vi tror att när vi ser en smal människa drar vi likhet till hälsa. Men hellre rund och rörlig än smal och stillasittande. Du kan ha riktigt höga kolesterolvärden fast du är smal.

– Gå ner i vikt är bra, men du kan göra det på mer eller mindre farliga sätt. Många vill ner i vikt till vilket pris som helst, och med den här dieten kan priset bli mycket högre än vad man hade trott, säger hon.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.