Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Linus Larsson: Inget frikort till teknikkunskap

Små barns användning av nätet har många fördelar, men det leder inte automatiskt till att framtida generationer blir mer teknikkunniga.

Att internetanvändandet ökar bland de yngsta bör inte göra någon förvånad. Dessutom tycks allt färre oroas av barnens ”skärmtid”, begreppet skeptikerna föredrar. Att tid vid en dator eller platta kan vara kreativ, social och läro­rik är uppenbart. Tiden framför skärmen kan träna barn i allt från läsförståelse till abstrakt tänkande och reaktions- och koordi­nationsförmåga.

Framför allt – om interaktivt nätanvändande ersätter passivt tittande på en gammaldags tv bör alla glädjas.

Begrepp som ”digital natives” eller ”nätets infödingar” har länge använts för att beskriva den generation som inte minns en tid före internet. För dagens barn, ständigt omgivna av 4g-uppkopplingar och smarttelefoner, kommer internet vara så självklart att det blir en ickefråga.

Men det finns en risk att överdriva effekterna av detta. Att små barn tar till sig nätet betyder inte per automatik att de rustas med tekniska kunskaper.

Att sådana kunskaper kommer att behövas ­råder det ingen tvekan om. Prognoserna som spår brist på programmerings- och it-kunniga kommer med jämna mellanrum. 60.000 personer inom fem år, hävdar den svenska branschen. Det är ingen vågad gissning att behovet kommer att bestå när dagens Ipadfrossande tioåringar ska ut i arbetslivet.

Mot den bakgrunden kan man tolka siffrorna över barns nätanvändning som en räddning. Det är dock långtifrån säkert. Tittar man närmare på Medierådets rapport ser man tydligt att det är just surfplattor, i praktiken till stor del Ipad, som driver användandet nedåt i åldrarna. Pekskärm och enkla gränssnitt tilltalar de mind­re teknikvana både bland de äldsta och bland de yngsta. Vi är många som fascinerat har sett hur barn så små att de inte ens kan tala direkt fattar hur de ska starta sin favoritapp.

Utvecklingen mot mer lättanvända gränssnitt de senaste årtiondena har varit en välsignelse för att demokratisera digitaliseringens verktyg. Teknikens möjligheter har öppnats för otaliga människor som varken har intresse för eller kunskap om teknik på ett djupare plan.

Baksidan av detta är att man inte lär sig särskilt mycket om teknik av att använda plattorna. De är helt enkelt så förtvivlat enkla att använda att de inte kräver någon kunskap om programmering, om hur nätverk fungerar eller om hur hårdvara är konstruerad.

Ansvaret att lära ut det väger tungt på skolan, även om ideella krafter som arrangerar programmeringskurser för barn är ett viktigt komplement. Det kommer ställa hårda krav på pedagogiken när elever som öppnade appar med pekfingret i ettårsåldern ska lära sig teknik på riktigt.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.