I Göteborgs södra skärgård arbetar medlemmarna i den lokala Kris-föreningen med att rusta upp ett gammalt äldreboende. Inom bara någon månad ska byggnaden stå färdig att ta emot män i åldrarna 18–26 år som beslutat sig för att lämna kriminalitet och gängtillhörighet bakom sig.
Kris kallar det för livsstilsboende – ett tillfälligt hem där man ska vänja sig av vid den kriminella livsstilen och få en ny grund att stå på.
Bakom idén står bland andra Valle Ryggmark, organisationens nationella samordnare.
– Gemensamt för dem som får komma hit är att de är unga vuxna som blivit formade av en gänglivsstil. De ska ha lämnat kriminaliteten bakom sig och ha en vilja att starta något nytt. De flesta av oss som jobbar här har egna erfarenheter av ett destruktivt livsstilsberoende och ska hjälpa killarna att bryta mönstret, säger han.
Inspirationen har Kris hämtat från Homeboy Industries i Los Angeles där före detta gängkriminella driver en rörelse med bland annat kafé och behandlingssalong för den som vill ta bort sina tatueringar.
Boendet utanför Göteborg är det första av sammanlagt tre som Kris planerar att uppföra. Något liknande finns inte sedan tidigare i Sverige, och stödet för projektet har hittills varit stort. Sociala resursnämnden i Göteborgs stad har stöttat med 225.000 kronor och Allmänna arvsfonden har gått in med 2,5 miljoner kronor. Resten är tänkt att betalas av de boendes hemkommuner.
Satsningen sker parallellt med en statlig utredning, ledd av länspolismästare Carin Götblad, som handlar om hur myndigheter ska kunna hjälpa dem som vill lämna kriminella gäng.
– Ungdomskriminaliteten ökar inte, men brottsligheten har ändrat skepnad. Det är fler lösa nätverk, och jag har en känsla av att det blir allt fler som utnyttjas som arbetskraft åt kriminella gäng. Det senaste exemplet är danska Black Cobra som har etablerat sig i flera svenska städer. Det är grovt kriminella vuxna som hänsynslöst lockar ungdomar att begå rena våldsbrott, säger Carin Götblad.
Hon menar att stat och myndigheter måste göra en massiv insats som inkluderar hela det civila samhället för att minska gängkriminaliteten.
– Ideella krafter är jättebra, men det behövs betydligt större insatser än så. Ett boende som det i Göteborg är säkert värt att pröva. Men det räcker inte. Vi talar om en massrörelse av folk som skulle behöva hjälp.
Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet stödjer livsstilsboendet och har bland annat bidragit med huset som Kris får hyra.
– Vi startade vår verksamhet för mindre än ett år sedan, och för oss kom idén om ett boende som en gudagåva. Nu är det upp till respektive socialchef att våga skicka dit sina ungdomar, säger Bengt-Olof Berggren, samordnare på Kunskapscentret som består av elva myndigheter i Göteborg.
Ingalill Balheden, chef för individ- och familjeomsorgen i Kärra-Rödbo stadsdelsförvaltning i Göteborg, skulle mycket väl kunna tänka sig att skicka ungdomar till Kris livsstilsboende.
– Om det finns särskilda skäl att skicka någon till den här typen av boende så ser jag inga problem med det. Men vi måste göra en bedömning i varje individuellt fall, precis som vi gör med alla andra placeringar.
Kris livsstilsboende kommer som mest att ta emot åtta ungdomar. Placeringen är helt frivillig, och tanken är att de ska stanna max ett år. Vid behov har organisationen ett nätverk av läkare, psykologer och terapeuter som kan rycka in, men grundtanken är inte att det ska vara ett behandlingshem utan ett ställe för påverkan och motivation.
– Den som bestämmer sig för att lämna ett gäng behöver bygga en helt ny identitet. Du har lämnat allt som var tryggt, och plötsligt finns där ingenting bakom tatueringarna, bara abstinens och tomhet. Du måste bygga upp relationen till dig själv, till familjen och till samhället, säger Valle Ryggmark.