Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

LO-basen dömer ut sänkta lägstalöner för enkla jobb

Hälften av fjolårets 160.000 asylsökande var under 20 år. Nio av tio var under 40. Detta enligt LO som tagit fram nya siffror.

– Det påstådda problemet med outbildade och svårplacerade 50–60-åringar som skulle kräva sänkta löner existerar helt enkelt inte, hävdar LO:s ordförande i en DN-intervju.

– Det är extremt små grupper nyanlända som är gamla och lågutbildade, inte många tiotusentals som borgerliga debattörer ofta låter påskina, påpekar Karl-Petter Thorwaldsson.

– Och de under 20 ska ju kommunerna se till att de får grundskola och gymnasieutbildning. Något annat vore idiotiskt, de har ett helt arbetsliv framför sig. Utan grundläggande utbildning får vi dem inte i arbete, inte ens för 14.000 kronor i månaden.

Vad gäller flyktingarna över 20 framhåller LO-basen att drygt hälften av de 30–39-åringar som 2015 var inskrivna hos Arbetsförmedlingen hade antingen gymnasium eller eftergymnasial utbildning, betydligt fler eftergymnasial. I stort sett likadan var fördelningen inom de avsevärt mindre grupperna 40–49-åringar och 50–59-åringar.

– De med eftergymnasial utbildning ska förstås Arbetsförmedlingen matcha mot de lediga jobb som finns. Likaså de med gymnasieutbildning i något av den svenska arbetsmarknadens många bristyrken, framhåller Thorwaldsson.

– Här finns massor av jobb, till exempel kock, lastbilsmekaniker, undersköterska, trä- och snickeriarbetare, styckare, busschaufför, murare och golvläggare.

När de minderåriga och de utbildade räknats bort återstår en grupp på runt 30 procent med mer svårplacerade personer, medger Karl-Petter Thorwaldsson.

– De som inte har färdig grundskola, eller vars gymnasieutbildningar inte ger jobb i Sverige, och de som är över 50 och inte talar svenska, dem ska parterna ta ett gemensamt ansvar för. Vi är överens med vår motpart Svenskt Näringsliv om att direkt efter avtalsrörelsen börja förhandla om detta.

Men inte genom att sänka lägstalönerna, understryker han.

– Med den tillväxt av jobb vi har i dag i Sverige ska vi utbilda människor i de yrken där behov finns, inte låsa fast dem i att packa matkassar i affärerna.

– Här finns massor av tänkbara lösningar kring kombinationen lärlingsarbete och utbildning. Kan vi göra dem gångbara på arbetsmarknaden genom en treårig utbildning varvad med praktik är det bingo. Och även en 40-åring har 25 år kvar i arbetslivet.

 

De som vill bygga en mer lågproduktiv arbetsmarknad verkar ha missat att det de facto finns mycket stora behov av helt vanliga yrkesarbetare.

 

Frågan om huruvida sänkta lägstalöner kan leda till fler enkla jobb och nya öppningar på den svenska arbetsmarknaden har de senaste månaderna blåst upp åtskilliga stormar i det ekonomisk-politiska landskapet.

Inspirerade av bland andra professor Lars Calmfors, ordförande för det näringslivsfinansierade Arbetsmarknadsekonomiska rådet, har borgerliga politiker vässat sina utspel. Calmfors vill se lägre löner för de nyanlända som har låg eller ingen utbildning, och som inte lyckas få andra jobb. L, C och KD har föreslagit att lagstifta om särskilt låga löner, runt 14 000–16 000, för alla flyktingar, i vissa fall även långtidsarbetslösa och ungdomar – om inte parterna i avtalsrörelsen ”självmant” enas om en sådan modell.

LO:s ordförande är allvarligt bekymrad över ”politikernas klåfingrighet” gentemot den hävdvunna svenska modell där fack och arbetsgivare på egen hand gör upp om lönerna.

– Det är något helt nytt. Skulle förslagen bli verklighet vore det det mest flagranta ingreppet i lönebildningen sedan 1930-talet. Är det något som hittills alla varit överens om så är det ju att vi har en unikt välfungerande lönebildning i Sverige.

Men varför är det så viktigt för facket att motverka sänkta lägstalöner, om de nu bara skulle gälla för nyanlända och under max tre år? Är ni rädda för låglönekonkurrens?

– Nej, vi tror inte att människor skulle konkurreras ut från sina jobb. Men vi vet från andra länder att avtalens vanliga lägstalöner i så fall skulle börja sjunka ned mot de nivåerna. Det medger nu till och med professor Lars Calmfors. Och då drabbas många tusen vanliga svenska löntagare.

Sverige har lägst andel låglönejobb i EU. Och du säger själv att det kommer att finnas en grupp mycket svårplacerade personer kvar bland de utrikes födda. Behöver inte Sverige fler enkla jobb då?

– De lågkvalificerade jobb alla talar om nu är inte vad den svenska arbetsmarknaden efterfrågar. Det som behövs är busschaufförer, inte personer som klipper biljetter. De som vill bygga en mer lågproduktiv arbetsmarknad verkar ha missat att det de facto finns mycket stora behov av helt vanliga yrkesarbetare.

Men nu talar du om den vita reglerade arbetsmarknaden. Sverige har ju de facto redan massor av svarta och mycket lågbetalda ”enkla” jobb, som till stor del utförs av papperslösa och asylsökande, inom till exempel hotell och restaurang, städbolag och byggsektorn. Vore det inte bättre om de reglerades med en lön runt 14.000–15.000, skattelättnader och försäkringar?

– Svartjobben finns och är ett problem, men de här förslagen rår inte på dem. Det gränslösa Europa har gjort att vi har fått hit en massa skumraskföretag, ofta irländska och cypriotiska bemanningsföretag. Bakom en del står brottssyndikat. De bedriver en helt svart arbetsmarknad, även om det utåt kan se helt legalt ut. Vi har också problem med personer som fått avslag på sin asylansökan men stannar och jobbar svart, för att avvisningarna inte verkställs. Men det här är polisiära frågor. Lagstadgade lägstalöner lär inte omvända företag som erbjuder svartjobb för 4.000–5.000 kronor i månaden.

Ni på LO anstränger er verkligen att bevisa att svensk arbetsmarknad väljer fjolårets asylsökande utan drastiskt försämrade löner och villkor. Men hur många flyktingar klarar Sverige och arbetsmarknaden att ta emot?

– Vi kan inte igen ta emot så många som kom förra året. Ska vi kunna ha kontroll över effekterna i Sverige måste vi ned på mycket lägre nivåer.

Många av LO-förbundens medlemmar sympatiserar ju med SD. Tror du att de kommer tillbaka nu?

– Moderaterna har nog tagit tillbaka en del. Och jag tror att även Socialdemokraterna nu stärker sin ställning bland LO:s medlemmar, med den mer restriktiva flykting- och invandringspolitiken, och för att man tydligt säger ifrån om sänkta löner. Och för att man arbetar för att löntagarna ska känna sig tryggare, som med den höjda a-kassan.

Läs mer: Löfven kan tvingas välja LO eller MP

Fakta.  LO:s nya siffror
  • Fjolårets många asylsökande var i snitt mycket yngre än snittet 2000–2014. Det visar LO:s bearbetning av Migrationsverkets siffror.
  • Drygt hälften av de nyanlända som 2015 var inskrivna på Arbetsförmedlingen hade minst gymnasial utbildning.
  • Sveriges stora gap i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda är enligt LO inte ett problem. LO förklarar det med inrikesföddas exceptionellt höga sysselsättningsgrad. Sveriges utrikes födda har högre sysselsättningsgrad än EU-snittet för inrikes födda.