Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Löfven KU-anmäls för hanteringen av flyktingkrisen

Jessica Polfjärd, gruppledare i riksdagen för Anna Kinberg Batras Moderaterna, ligger bakom KU-anmälan.
Jessica Polfjärd, gruppledare i riksdagen för Anna Kinberg Batras Moderaterna, ligger bakom KU-anmälan. Foto: ANDERS WIKLUND / TT

Moderaterna begär att konstitutionsutskottet granskar hur statsminister Stefan Löfven (S) hanterade höstens flyktingkris. Anmälan kommer från partiets gruppledare i riksdagen Jessica Polfjärd.

– Vi upplevde att ingen klev fram och tog ansvar, säger hon.

I anmälan, som lämnas till riksdagens konstitutionsutskott i dag fredag, beskrivs regeringen som senfärdig i sitt sätt att reagera på de krissignaler som kom.

– Eftersom regeringen har det yttersta ansvaret för krisledningen så tycker vi att det finns frågor som man behöver gå till botten med och berätta för svenska folket varför det funnits fördröjningar. Trots att man fått information om krisläget har man valt att inte agera på en gång, säger Jessica Polfjärd.

I anmälan till konstitutionsutskottet (KU) åberopas flera uppgifter som framkom i en granskning som DN gjorde i december.

Det gäller exempelvis en larmrapport från Malmö stad till regeringen redan den 17 augusti förra året om att mottagningen av ensamkommande barn var på väg att haverera.

Ett annat exempel som är hämtat från DN:s granskning gäller ett möte med utrikesminister Margot Wallström på utrikesdepartementet den 10 september där flera myndigheter var representerade. Från polisens sida kom då varningar om att man inte hade kontroll över vilka som kom till Sverige.

Jessica Polfjärd vill med anledning av dessa och andra händelser att KU granskar regeringen på flera punkter:

• Vilka åtgärder vidtog man på grundval av den information som kom om läget i flyktingmottagandet?

• I vilken omfattning fördes informationen vidare mellan olika departement och hur dokumenterades den?

• Varför agerade man inte tidigare?

• Har regeringens samordning av de statliga myndigheterna varit tillräcklig?

–  På punkt efter punkt kan vi se att det funnits besked och larm från myndigheter men i vissa fall har man upp till tre månaders fördröjning. Se exempelvis på boendesituationen där regeringen och även statsministern var väl medveten om att det var en akut situation, vilket gjorde att människor fick sova på gatan i Malmö, därför att regeringen inte förmådde få fram boenden i tid. Men det allvarligaste är helheten. Att vi stod inför en av Sveriges svåraste akuta krissituationer men upplevde att ingen klev fram och tog ansvar, säger Jessica Polfjärd.

Både inrikesminister Anders Ygeman och utrikesminister Margot Wallström nämns i anmälan men framför allt vill Jessica Polfjärd rikta strålkastaren mot Stefan Löfven.

– Ytterst ansvarig är statsministern. Jag som politiker och riksdagsledamot kan ifrågasätta varför statsministern inte tydligare visade sig i en svår tid.

Till bilden hör att de prognoser från Migrationsverket som gällde fram till oktober inte alls pekade mot en så stor flyktingström som det i realiteten blev. Jessica Polfjärd anser inte att det är en ursäkt.

– Det är där krisberedskapen måste träda in, när det oförutsedda händer. Om allting skedde enligt prognos kanske vi inte ens behövde någon krisledning. Det här ställer ju frågan på sin spets.

Efter tsunamikatastrofen 2004 inrättades ett särskilt kansli för krisberedskap på statsrådsberedningen, direkt underställt statsministern. Stefan Löfven valde dock att flytta kansliet till justitiedepartementet, något DN tidigare har rapporterat om. Även denna ommöblering hoppas Jessica Polfjärd ska bli föremål för KU:s granskning.

Inom Moderaterna hörs starka röster som vill att partiet ska försöka fälla enskilda statsråd eller till och med hela den rödgröna regeringen. Partiets gruppledare vill inte kännas vid att KU-anmälan skulle vara en del i en sådan strategi.

– Vi utnyttjar oppositionens möjlighet att granska regeringen, vilket är en huvuduppgift.

Frågor & svar.

Vad är KU?

Konstitutionsutskottet, KU, kontrollerar att regeringen följer reglerna för regeringsarbetet. Riksdagens ledamöter har rätt att anmäla ministrarna till KU. KU ska årligen granska regeringens arbete.

Hur arbetar KU?

KU:s granskning består av två delar. Den ena delen bygger på ledamöternas KU-anmälningar, som kan lämnas in när som helst under året. Den går ut på att kontrollera om ministrarna följt reglerna för regeringens arbete och på andra sätt handlat korrekt. Den andra delen är en allmän granskning. KU går då igenom olika handlingar från Regeringskansliet för att se om regeringen följt lagar och praxis vid handläggningen av regeringsärendena.

Vad har KU för befogenheter?

KU kan i sitt betänkande, en rapport av inkomna anmälningar som lämnas in till riksdagen varje år, kritisera en minister. KU har däremot inga möjligheter att straffa eller kräva att ministern ska avgå. Den grundläggande tanken är i stället att kritiken från utskottet ska leda till att regeringen ändrar sitt arbetssätt så att misstaget inte upprepas. Skulle KU komma fram till att en minister begått ett brott i sitt arbete kan utskottet besluta att åtal ska väckas inför Högsta domstolen. Detta har inte förekommit i modern tid.

Hur ofta KU-anmäls ministrar?

Det varierar. Under förra mandatperioden anmäldes Alliansens ministrar totalt 83 gånger. Hittills har den rödgröna regeringen anmälts drygt 50 gånger till KU.