Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Löfven: ”Vi har misslyckats med att fånga människors oro”

00:43. Statsminister Stefan Löfven säger att finns det ett glapp mellan politiker och folket, ur vilket populismen gror.

De etablerade partierna har misslyckats med att fånga människors oro, anser statsminister Stefan Löfven. Det är också förklaringen till att nationalistiska och populistiska partier vinner framgångar.

– Vi ska visa att vi står bredvid folket och ge uttryck för vad folket känner. Det är det som folket inte riktigt ser nu, säger Stefan Löfven.

En vecka har gått sedan Donald Trump vann presidentvalet i USA. Den oväntade valsegern blev startskottet för en debatt om de etablerade politikernas svårighet att fånga upp oro och missnöje i breda väljargrupper. Trumps enkla budskap och löften om handlingskraft attraherade långt fler väljare än vad något opinionsinstitut kunde förutspå.

Även här i Sverige har övriga partier och opinionsinstitut haft svårt att förutsäga Sverigedemokraternas framgångar. Trots återkommande skandaler har SD:s opinionskurva stadigt pekat uppåt.

Statsminister Stefan Löfven (S) medger nu att de övriga partierna har misslyckats med att fånga upp människors oro.

Ewa Stenberg: Statsministern ser problem – men drar inga slutsatser

– Ja, uppenbarligen är det så. Vi måste erkänna det. Det är inget att hymla om. Vi ska inte tala om folk eller till folk utan från folk, så som folk uppfattar det. Vi måste ha den mentaliteten att vi vågar möta människor mycket mer, säger Stefan Löfven.

Hur ska det då gå till?

– Människor måste på riktigt uppfatta att vi ser deras oro och att vi tar den på allvar. Det andra är att förklara att vi har ändrat inriktning på politiken men att förändringen inte sker på ett år eller två. Men vi är på rätt väg. I den stund vi splittras i samhället och börjar peka på varandra och säger att det är ditt fel eller att den och den duger inte, då är vi illa ute.

Vad ser du som förklaring till att nationalistiska och populistiska partier vinner framgångar både i och utanför Sverige?

– Det handlar om människors rädsla och oro. I USA har många löntagare inte fått någon reallöneökning på många år. Det är ett samhälle som glider isär, klyftorna växer och många upplever att politiken har gjort för lite.

Statsministern menar att samma bekymmer även finns här i Sverige och att de styrande måste inse att det nu är på allvar.

Populismen är bra på att fånga upp besvikelsen men den har inget svar på frågorna.

– Vi kommer från arbetarrörelsen. Vi ska visa att vi står bredvid folket och ge uttryck för vad folket känner. Det är det som folket inte riktigt ser nu. Nu upplever man ett glapp mellan politiker och sig själva.

Vad skiljer det resonemanget från populisternas?

– Populismen är bra på att fånga upp besvikelsen men den har inget svar på frågorna. Det är därför som vi alla – politiker, näringsliv, väljare – är skyldiga att se att det är när vi hjälps åt och investerar i ett samhällsbygge, det är då det bär framåt och att vi på riktigt kan göra skillnad. Men vi behöver mer koppling till människor och förståelse för att den här förändringen inte går på en kafferast.

– Bilbränder, brottslighet, bostäder som inte finns eller bostadsområden som är bedrövliga, arbetslöshet – detta ser människor. Sedan finns det bra saker också, men det är det här man ser. Då måste vi fullt ut säga att, ja, det är så illa och det måste vi göra något åt. Men det går inte med en enkel lösning och det går inte på en kafferast. Vi måste samla oss som samhälle, vi måste kroka arm och samarbeta.

Ligger det någonting i att de folkvalda politikerna inte förstår väljarnas verklighet utan lever i en skyddad bubbla i Stockholm?

– Stockholmsfenomenet finns där. När vi hade industrikrisen 2008–2009 åkte jag runt i Sverige i flera veckor. Varenda resa jag gjorde såg jag vad som hände, nästan varje fabrik tystnade. Det var kris på riktigt. Men när jag kom hit till Stockholm syntes inte krisen någonstans. Då är det en bubbla här – av oss politiker, av regeringen, riksdagen och media och myndigheter. Här är en värld och därute är en annan värld. Vi måste förstå det och vi behöver komma mycket närmare människor.

Hur ska det gå till?

– Vårt parti har som akt och mening att vara en folkrörelse. Det var vi på ett hyggligt sätt i välrörelsen, men det räcker inte. Folkrörelsen är till för att vara där varenda dag, inte bara när det är val. Där har vi mycket kvar att göra. Vi måste ta oss tid att kitta ihop, det har blivit för långt mellan lagdelarna.

Foto: Foto: Lotta Härdelin

Hur stor betydelse har migrations- och integrationspolitiken för den utveckling vi ser nu?

– Folk har naturligtvis varit oroliga för om vi klarar detta. Men även här är det inte svart eller vitt. Många vill hjälpa till och gör fantastiska insatser för människor som har det svårt. Men det är klart att när det under ett år kommer 163 000 asylsökande börjar folk undra om skolan och sjukvården kommer att fungera eller om bostäderna och jobben räcker till. Det finns ingen organiserad ondska eller rasism i detta utan är en rädsla och oro om samhället kommer att fungera.

Hur har polariseringen i dessa frågor påverkat möjligheterna att fatta obekväma beslut tidigare?

– Det här är som sagt inte svart eller vitt. Det är många som vill hjälpa till. Men det finns en extremism och en populism som säger att nästan allt som är besvärligt i samhället beror på dem som kommit hit. Det är inte sanningen utan är ett populistiskt uttryck och det kan vi inte acceptera. Men vi måste också se människors oro. Vi gjorde en förändring så att vi skulle kunna ha kontroll. Vi ska kunna säga till svenska folket att vi har tagit emot människor men skolan ska fungera och socialtjänsten ska fungera.

Har du själv hållit tillbaka synpunkter av rädsla för att stämplas som invandringsfientlig?

– Nej. Men jag har velat balansera frågorna om till exempel volymer och liknande. Däremot tror jag att folk uppfattar det som att vi inte har velat prata om detta. Men vi har hela tiden stått för en reglerad invandring. Du får komma hit, söka asyl och får du ja så tar vi hand om dig på bästa sätt. Får du nej ska du åka tillbaks.

Trots att ekonomin går bra och arbetslösheten är låg så anser nästan 6 av 10 att Sverige är på väg åt fel håll – hur förklarar du det?

– Sverige har varit på väg åt fel håll ganska länge. Det är ingen tvekan om det. Arbetslösheten ökade, fattigdomen ökade, bostadsproduktionen sjönk. Det är därför jag säger att den här förändringen går inte på en kafferast. Men jag kan peka på att riktningen är ändrad. Däremot inte sagt att allt är bra. Det finns mycket kvar att göra. Det brinner fortfarande bilar, tågen står fortfarande stilla ibland. Vi måste ta människors oro på allvar. Det de upplever, det upplever de.

Sverige har varit på väg åt fel håll ganska länge. Det är ingen tvekan om det.

Vilka risker ser du med att tilliten till samhället och de styrande krymper?

– Splittring naturligtvis. Vi har byggt en samhällsgemenskap både för dem som har en svagare position på arbetsmarknaden och för dem som har det bra. Ju fler som får det bra, desto bättre är det för den som redan har det bra. Fler kan bidra i samhället. Det skapar en trygghet och en tillit. Om vi skulle tillåta mer splittring och att det håller i sig då är det fara å färde. Det är därför samhällsbygget är till för alla.

Efter Trumps valseger finns även oro för säkerhetspolitiken – vad händer med försvarssamarbetet mellan Sverige och USA?

– Vi förutsätter att avtalet gäller. Trump har varit tydlig med att han vill ha mindre av frihandelsavtal och säkerhetspolitiskt har han satt frågetecken kring om Natoländer med mindre än 2 procent av BNP i försvarsutgifter verkligen ska ha hjälp enligt artikel 5. Vi får avvakta och se vad som händer men jag tror att verkligheten kommer att komma ikapp. Jag tror det är svårt att se en majoritet bland republikaner och demokrater i kongressen som säger att de struntar i den transatlantiska länken. Jag bedömer den risken som liten. Däremot kan det bli ett fortsatt tryck på att fler behöver betala mer och att försvarsutgifterna behöver öka.

Tyskland, Finland och Norge ökar sina försvarskostnader – hur blir det med Sverige?

– Vi har en försvarsuppgörelse och försvarsministern har sagt att han återkommer med en ny försvarsberedning. Vi har höjt vår egen försvarsförmåga och kommer att utveckla samarbeten. Det är det vi har nu och sedan ska vi fortsätta diskussionen med den nya försvarsberedningen.

Enligt USA:s underrättelsemyndigheter blandade sig Ryssland i den amerikanska valrörelsen mot Clinton. Är du rädd att något liknande kan hända här i nästa valrörelse?

– Vi är fullt medvetna om de hot som finns i och med dagens teknik. Vi har redan sett prov på det. Oavsett om det är valrörelse eller inte måste vi vara oerhört uppmärksamma på den typen av hot. Vi måste ha fler perspektiv på säkerhetsbegreppet.

Fakta. Populism

Populism innebär enligt Nationalencyklopedin en rörelse eller ideologi som vädjar till ”folket” som grupp oberoende av någon social klass.

”Folket” är enligt populisterna nedtryckt av en elit som har monopol på makten i samhället. Populismen är därmed emot i varje fall delar av det etablerade politiska systemet men är sällan revolutionärt inriktad.

Populistiska partier har ofta starka ledare som står för hela organisationens idéutveckling. Termen användes första gången för att beskriva två rörelser som uppstod under sent 1800-tal och ville tillvarata böndernas intressen: den ryska narodnikrörelsen och det amerikanska Populist Party.

Källa: Nationalencyklopedin

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.