Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Löfvens statliga trojaner väcker frågor

02:34. Stefan Löfven presenterar tre konkreta åtgärder som ska utredas av regeringen.

Regeringen vill ge Säpo rätt att infektera misstänkta terroristers datorer med statliga trojaner. Det är en väntad reaktion på att kryptering blir vanligare, men det väcker en rad svåra frågor, skriver DN:s Linus Larsson.

Polisen ska få möjlighet att plantera trojaner på kriminellas och terroristers datorer. Det gör regeringen klart, sedan både inrikesminister Anders Ygeman och nu statsminister Stefan Löfven har talat om behovet och lovat en utredning.

– Vi ser att tekniken har sprungit ifrån våra myndigheter, sa Stefan Löfven vid en presskonferens på torsdagen.

Detta är bakgrunden: Grovt kriminella och terrorister blir skickligare på att utnyttja säkra, krypterade kommunikationsvägar. Enligt Stefan Löfven händer det ofta att Säpo, när samtal avlyssnas i terrorutredningar, hör de misstänkta säga ”nu går vi över till Skype” just som de känsligaste uppgifterna ska diskuteras.

Skype är visserligen inte det mest ansedda i säkerhetskretsar, men representerar här krypterad, digital kommunikation som är bortom lagens möjlighet till avlyssning. ”Rätt” använd blir krypterad kommunikation omöjlig att avlyssna, även för aktörer med stora resurser som Säpo eller FRA.

Därför vill brottsbekämpande myndigheter angripa den enda punkt där det går: Datorn som den misstänkta terroristen sitter vid.

Det var sannolikt första gången en svensk statsminister använde ordet ”trojan”, men så rak var Stefan Löfven – Säpo ska få infektera misstänktas datorer med dessa virusliknande program.

Får Säpo då fullständig kontroll över den angripna datorn? Allt som skrivs, varje lagrad fil och varje uppgift som skickas till den blir tillgänglig. Webbkameran kan smygfotografera rummet och datorns mikrofon kan spela in det som sägs. Det behöver knappts sägas – sådan kontroll är ett drömscenario för en utredare.

Förslaget är kontroversiellt. Advokatsamfundets har kallat det ”spiontrojaner” och varnat för ändamålsglidning.

En annan sida av myntet är att polisen hamnar i en märklig roll, eftersom den behöver ha tillgång till spionprogram av just den sort som annars används av kriminella, till exempel för att stjäla kreditkortsnummer.

Sådana trojaner måste antingen köpas från den svarta marknaden. I praktiken är det lätt. Spionprogram köps och säljs som vilken vara som helst. Men den myndighet som gör affärer där hamnar på ett moraliskt gungfly.

Ett antal företag har specialiserat sig på ”offensiv it-säkerhet”, kodord för att de säljer attackprogram till högstbjudande. Ett exempel är italienska Hacking Team, ett bolag som nära nog gick under tidigare i år efter att själv ha råkat ut för ett enormt dataintrång. Då uppdagades smutsiga sidor av verksamheten. Förutom att ha sålt skadlig kod till myndigheter i demokratier visade sig Hacking team ha gjort affärer med länder som Bahrain, Kazakstan, Sudan, Saudiarabien och Ryssland.

Alternativt utvecklar svenska staten trojanerna på egen hand. FRA har tveklöst kompetensen, möjligtvis också delar av MSB och Säpo. Men det kräver att myndigheter tjuvhåller på kunskap om säkerhetsbrister i datorsystem som till exempel Windows, information som skulle hjälpa miljoner om den blev känd.

Antivirusföretag hamnar i en svår sits. I deras ögon kommer svenska statens trojaner vara vilken skadlig kod som helst, men hur kommer de betraktas när de rensar bort Säpos viktiga vapen mot terrorism?

Allt detta är frågor som den stundande utredningen kommer behöva bena ut. Men efter veckan besked, då Stefan Löfven närmast hånade alliansregeringen för att den inte införde statliga trojaner, råder det ingen tvekan om vad regeringen vill. Inom en nära framtid kommer spionprogram vara en del av polisens digitala arsenal.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.