Riksdagsvalet med dess stora frågor närmar sig. Men på vissa håll i landet står mer lokala frågor i fokus. Medborgarna kan göra sina stämmor hörda i folkomröstningar.
– Ett positivt tecken i tiden, säger statsvetaren Folke Johansson.
Folkomröstningar har blivit en nödutgång i politiken. Förra gången det var valår arrangerade rekordmånga kommuner omröstningar i frågor som engagerar ortsbefolkningen. Då var trängselskatten och rovdjursfrågor i hetluften. I år kan invånarna i Lidköping rösta på om stadsbiblioteket ska flytta, och i Kinda kommun är frågan om en eventuell försäljning av en fastighet med ungdomsverksamhet en het potatis.
– Det är inte så dumt med ett sätt att engagera medborgarna, och medborgare som är engagerade kräver ibland omröstningar när det finns motstridiga uppfattningar. Min känsla är att det har blivit ett större intresse för folkomröstningar, och jag ser det som positivt, säger Folke Johansson, statsvetare vid Göteborgs universitet.
Folkomröstningar kan också vara ett sätt att undvika slitningar inom politiken.
– De kan användas när politiker inte kommer överens, när man har interna partikonflikter. Det är kanske bra att det finns en nödutgång så att systemet inte klappar ihop, säger Folke Johansson.
I Lidköping kan invånarna rösta ja, nej eller blankt till om det trångbodda men centralt belägna stadsbiblioteket ska flytta 400 meter längre bort, till andra sidan järnvägen.
– Representanter inom ett och samma parti hade olika uppfattning. Vi tyckte inte att man ska behöva byta parti på grund av det här. Frågan blir neutraliserad när man gör en folkomröstning. Det blir inget särskilt parti som går ut och profilerar sig, säger Kjell Hedvall, ordförande för kommunstyrelsen i Lidköping.
Folkomröstningen blir också ett sätt att se om den opinionsstorm som funnits i bland annat lokaltidningen har brett stöd på orten.
– Vi vill höra vad invånarnas uppfattning är utan att göra den eventuella flytten till en partipolitisk fråga.