Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Lottning kan bli lösning i populäraste skolan

Fredrikshovs slotts skola på Östermalm i Stockholm har skolavslutning. Den populära skolan har bytt antagningsrutiner eftersom det tidigare kösystemet missgynnade barn födda sent på året.
Fredrikshovs slotts skola på Östermalm i Stockholm har skolavslutning. Den populära skolan har bytt antagningsrutiner eftersom det tidigare kösystemet missgynnade barn födda sent på året. Foto: Beatrice Lundborg

Fredrikshovs slotts skola har högst söktryck i landet. De som inte kommit in via syskonförtur är nästan enbart födda i januari. Nu har skolan bytt system – och överväger det utskällda förslaget med lottning.

Oscarskyrkan på Östermalm i Stockholm är pyntad med blommor och fullsatt med finklädda elever och föräldrar.

Fredrikshovs slotts skola, som ligger alldeles intill kyrkan, har avslutning och tackar av årets nior. En av avgångseleverna håller tal och berättar om hur Fredrikshovselever känner igen varandra överallt. På en gymnasiemässa träffade niorna en före detta elev, som såg att de var från Fredrikshovs slotts skola trots att hon själv gick ut för tre år sedan.

– Det skulle aldrig hända i någon annan skola. Här känner alla alla, säger eleven i sitt tal.

Det går 31 sökande per plats till Fredrikshovs slotts skolas förskoleklass. Totalt står över 9.000 barn i kö till skolan, vars avgångselever hade högst betyg i Sverige förra året.

– Föräldrarna vill att barnen ska få bra kunskaper och det får de här. Vi ligger nummer ett i årskurs nio sedan en längre tid. Vi levererar år efter år och ligger alltid i topp, säger rektor Maija Möller Grimakova.

16 av 23 av de sexåringar som förra hösten började i förskoleklass på Fredrikshovs slotts skola är födda mellan januari (eller december året innan) och mars. Övriga är syskon till barn som redan går på skolan. Detta är en anledning till att skolan har ändrat sina antagningsrutiner för barn födda från och med 2014, säger Maija Möller Grimakova.

– Vi resonerade kring hur barn födda sent på året missgynnas av en kö som utgår från anmälningsdatum. Alla på skolan var antingen syskon, eller födda i januari. Ibland kanske något barn fött i februari kom in, men inte efter det. Det är orättvist och kändes inte bra, säger hon.

Maija Möller Grimakova berättar att hon hade svårt att motivera reglerna när upprörda föräldrar till barn födda sent på åren ifrågasatte dem. Även adopterade barn drabbades av systemet.

– Det var också svårt för familjer som bodde utomlands och flyttade till Sverige, de förstod inte att de hade behövt anmäla barnen direkt vid födseln. De kände sig mindre bra som föräldrar och jag kände att vi verkligen missgynnar vissa grupper av elever.

Läs mer: Barn födda sent på året missgynnas

De nya köprinciperna syftar till att barn som är födda den 31 december ska ha samma möjlighet till ett bra könummer som barn födda den 1 januari. Barnen kan ställas i kö från och med fyraårsdagen och könumret beräknas utifrån hur många dagar efter födelsedagen barnet anmälts. Ju närmare anmälningen sker i förhållande till födelsedagen – desto bättre könummer.

Det ska vara lika för alla. Datumet avgör, så om alla anmäler sig på samma dag så blir sista urvalet lottning.

Om flera barn har samma könummer överväger skolan att använda sig av lottning – ett förslag som när skolkommissionen lade det i våras fick rikspolitiker att se rött.

– Det ska vara lika för alla. Datumet avgör, så om alla anmäler sig på samma dag så blir sista urvalet lottning. Närhetsprincipen finns också, men vi har tagit bort den för att vi vill se mer mångfald på skolan, säger Maija Möller Grimakova.

Möller Grimakova är också rektor för Campus Manilla, en relativt nystartad skola på Djurgården. Även på Campus Manilla kan lottning bli aktuellt framöver. Totalt står drygt 7.000 barn i kö.

– Vi ska ha samma villkor på Manilla som på Fredrikshov, vi ska inte skapa förutsättningar som missgynnar någon grupp. De första niorna går ut i år och då kan vi börja skapa system som fungerar i längden.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.