Helsingborg.
Det är oklart hur effektiv indrivningen av skatter är från folk som köpt alkohol via nätet.
- Vi vet inte hur mycket det är som vi inte får in, säger Björne Sjökvist, skattedirektör på Skatteverket.
Enligt den så kallade Rosengrendomen från i juni, som bekräftades genom torsdagens utslag i EU-domstolen, är det lagligt för privatpersoner att importera alkohol via nätet. Men man måste betala skatt för varorna i Sverige något som raskt minskar lönsamheten.
Efter domen har omkring 7.000 personer, som i många fall redan hunnit dricka upp sin importerade alkohol för länge sedan, plötsligt fått betalningskrav från Skatteverket i brevlådan.
- Det är givetvis skatt som ska betalas och vi har hittills inte hört några våldsamma protester, sade Björne Sjökvist när han frågades ut på torsdagens alkoholpolitiska toppmöte i Helsingborg.
Han betonade också indrivningens preventiva effekt, att de som funderar på nätinköp får klart för sig att det finns en skattekontroll.
Men han erkänner att kontrollen inte är heltäckande. För att få fram underlag för kraven har Skatteverket utnyttjat de handräckningsavtal som finns inom EU och begärt in kunduppgifter från främst Tyskland och Spanien. De begärda uppgifterna har levererats, men varit av växlande kvalitet. Och Sjökvist ser en gräns för hur mycket handräckningsavtalen kan utnyttjas.
- Vi kan inte hålla på och sysselsätta anda länders myndigheter i längden, sade han.
Systembolagets vd Anitra Steen tog på mötet också upp de otydligheter som ännu finns i regelverket kring beskattningen och som kan skapa oklarhet om vem som ska betala. I Finland har man till exempel valt att lägga skatten på transportföretagen som levererar alkoholen, något som Sjökvist inte tror håller för en granskning i EU.
Förhoppningen är att nya klarare regler ska finnas till 2009.