I takt med att de skadliga freonerna fasats ut har lustgas nu blivit det största hotet mot jordens ozonlager. Eftersom lustgas också är en av de farligaste växthusgaserna skulle minskade utsläpp gagna både ozonet och klimatet.
Det framgår av en artikel som publiceras på den vetenskapliga tidskriften Sciences hemsida. Huvudförfattare är A R Ravishankara, ledande forskare på den amerikanska vädertjänsten NOOA.
– Det här visar att arbetet med att rädda ozonlagret måste gå vidare. Vi har lyckats bli av med freoner och haloner, nu är det lustgasen som står på tur, säger professor Markku Rummukainen, klimatforskare på SMHI.
Att dikväveoxid, även kallad lustgas, är skadlig för jordens ozonlager har varit känt sedan 1970-talet. Ändå finns gasen inte upptagen i det så kallade Montrealprotokollet, som föreskriver vilka ämnen som måste avvecklas för att jordens skyddande lager av ozon ska kunna räddas.
I Scienceartikeln konstateras att detta internationella avtal varit så framgångsrikt med att avveckla de mest aggressiva ämnena, som freoner och haloner, att ozonlagret nu börjat återhämta sig.
I stället har lustgas, som är mindre aggressivt men släpps ut i betydligt större omfattning, tagit över som det största ozonhotet under resten av detta århundrade. Om utsläppen inte bromsas kommer deras farlighet för ozonlagret redan 2050 att nå upp till en nivå som motsvarar över 30 procent av det sena 1900-talets freonutsläpp.
– Detta skulle medföra att ozonlagrets återhämtning tar längre tid, konstaterar Markku Rummukainen.
Varifrån kommer då utsläppen av lustgas?
Av de utsläpp som människan ligger bakom, kommer cirka hälften från gödselspridning i jordbruket, en fjärdedel från djurhållning och resten från industri och förbränning.
I Scienceartikeln pekar man på att en effektivare, och därmed restriktivare, gödselanvändning skulle vara det bästa sättet att minska utsläppen. Ett annat sätt skulle vara att fånga in lustgasutsläppen från industrins kemiska processer.
– Däremot är det knappast en stor sak att man använder lustgas i sjukvården, säger Markku Rummukainen.
Ett ytterligare argument för att minska utsläppen av lustgas är att den påverkar klimatet. Efter koldioxid och metan är dikväveoxid den värsta växthusgasen, vars klimatpåverkan motsvarar cirka 10 procent av koldioxidens.
– Det finns alltså mycket att vinna på en effektivare gödsling: minskat ozonhot, minskad klimatpåverkan och lägre kostnader för jordbrukarna, konstaterar Markku Rummukainen.