– Ungefär 35-40.000 elever varje år misslyckas. Det är en oerhört stor mängd elever. En tredjedel av varje årskull. Antingen hoppar de av gymnasiet eller går färdigt men blir underkända i slutänden. Och det beror på att man ställt kravet, helt unikt i världen, att alla elever i Sverige ska tvingas läsa in akademisk behörighet, sade Jan Björklund (FP) när skolans framtid diskuterades i TV4:s slutdebatt.
Samma siffror och argument fördes fram under slutdebatten i SVT på fredagskvällen. För att fler ska klara av gymnasiet vill FP och övriga allianspartier göra om yrkesutbildningarna, sänka kraven på matte, svenska, engelska och historia och skapa en ny yrkesexamen som inte ger behörighet till högskolan – men är det på yrkesutbildningarna de flesta misslyckas? Och vad är orsaken till alla avhopp och ofullständiga slutbetyg?
För att kontrollera utbildningsministerns påstående jämför Valfläskkollen med Skolverkets senaste statistik. Den gäller årskullen som började gymnasiet 2006 och visar att det är byggeleverna som är bäst på att fullfölja gymnasieskolan, alltså elever vid en yrkesutbildning.
När sommarlovet började 2009 hade drygt 83 procent av byggeleverna nått godkända betyg efter tre år i gymnasieskolan. Det slår både naturvetarna, där 82,4 procent av eleverna nått godkänt, och samhällsvetarna, där 78,5 procent nått godkänt.
Samtidigt under dessa tre år i gymnasieskolan, 2006-2009, misslyckades totalt sett drygt 40.600 elever, antingen genom att hoppa av eller inte nå godkända betyg. Det är en ännu högre siffra än den Jan Björklund valt att använda.
Så vad gäller egentligen? Är det ännu fler som misslyckas i gymnasiet än vad utbildningsministern säger? Och är byggeleverna ett exempel på att eleverna på yrkesutbildningarna inte alls har det svårast i skolan?
En närmare titt på Skolverkets statistik och analyser visar att Jan Björklund har rätt i sitt påstående att eleverna på de yrkesförberedande utbildningarna generellt sett klarar sig sämre än eleverna på de studieförberedande utbildningarna. Men samtidigt framkommer en annan problembild än den utbildningsministern målar upp. Och Jan Björklund nämner inte något om en positiv trend som Skolverket uppmärksammat.
– Elever som går yrkesförberedande utbildningar får godkända slutbetyget i mindre utsträckning än de som går studieförberedande utbildningar. Men studieresultaten har förbättrats för alla och särskilt för elever som går de yrkesförberedande utbildningarna, säger Therese Sehlstedt, undervisningsråd på Skolverket.
Allra flest avhopp och elever som inte når godkända betyg har Hotell- och restaurangprogrammet, enligt den senaste statistiken. Byggprogrammet har flest godkända elever efter tre år i gymnasieskolan. Men tittar man istället på hur många elever som nått godkända betyg efter fyra år så är det Naturprogrammet som har flest godkända elever.
– Många elever behöver mer än tre studieår på sig för att slutföra sina studier, bland annat på grund av att de byter utbildning. Därför är det bättre att titta på hur många som slutför gymnasiet inom fyra eller fem år, säger Therese Sehlstedt.
Om man följer upp årskullarna efter fyra år istället för efter tre år i gymnasieskolan ökar antalet godkända elever totalt sett. Den senaste årskullen som går att följa i statistiken under fyra år började gymnasieskolan hösten 2005. Tre år senare hade årskullen 37.500 elever som hoppat av eller misslyckats med att nå godkända betyg, efter fyra år hade siffran sjunkit till 29.200 som inte lyckats, en lägre siffra än den Jan Björklund använder när han argumenterar för mindre av teoretiska ämnen på yrkesutbildningarna.
Fortfarande är det en ”oerhört stor mängd elever” som inte klarar gymnasiet. Men dessa finns även på de studieförberedande utbildningarna (se faktarutan).
Varför elever misslyckas har Skolverket analyserat i rapporten ”Studieresultat i gymnasieskolan” som utmanar Jan Björklunds problembeskrivning.
Två saker lyfts fram som de absolut viktigaste orsakerna. Elever med lågutbildade föräldrar och elever med utländsk bakgrund är tydligt överrepresenterade bland dem som inte klarar sig. Bättre stöd till elever som inte har motivation och studievana med sig hemifrån och satsningar som leder till ökade kunskaper i svenska språket bland invandrarelever skulle därför kunna leda till att fler klarar av gymnasiet som det ser ut i dag.
En annan viktig iakttagelse som Skolverket gjort i sina analyser är både hoppfull och väldigt sorglig. Majoriteten av eleverna som misslyckas med att nå godkända betyg verkar falla på målsnöret.
– De flesta faller ifrån i årskurs tre och det är framför allt kärnämneskursen svenska B som de flesta inte lyckas få godkänt på, säger Therese Sehlstedt.
Som vanligt är det en komplicerad verklighet som döljer sig bakom siffror och statistik, konstaterar Valfläskkollen.