Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Lyft för utsatta områden – fler i arbete och mindre ohälsa

01:07. Utvecklingen i Svenska utanförskapsområden pekar åt rätt håll.

Bilbränder, utanförskap och ökad social oro. Så ser ofta bilden ut av landets mest utsatta förortsområden.

Men det finns också en annan utveckling: allt fler har jobb och färre lever på försörjningsstöd.

För en månad sedan sköts den 16-årige Ahmed Obaid till döds i Rosengård i ett redan hårt ansatt Malmö. Polisen har problem att hinna med alla mordutredningar. Det dödliga våldet, utanförskap och grov kriminalitet dominerar medierapporteringen om Rinkeby i Stockholm, Bergsjön i Göteborg och Herrgården i Malmö.

Men det finns parallellt med dödsskjutningar och gängkriminalitet också en annan utveckling. DN kan i dag presentera ny statistik som visar på betydande förbättringar i viktiga avseenden i landets mest utsatta områden.

I flera av Sveriges så kallade utanförskapsområden är andelen förvärvsarbetande nu den högsta som uppmätts sedan Statistiska centralbyrån (SCB) började sina mätningar för knappt 20 år sedan. Så är fallet i exempelvis Rinkeby. År 1997 hade 33 procent jobb. År 2015 var andelen 50 procent. Utvecklingen är liknande i Herrgården i Malmö och Bergsjön i Göteborg, enligt SCB-siffror.

Andelen som förvärvsarbetar är fortfarande mycket låg, lägre än rikssnittet. Men utvecklingen pekar alltså åt rätt håll och förändringen har på flera håll varit kraftig.

I DN:s granskning ingår de 15 stadsdelar i Sverige som klassificeras som särskilt utsatta, de så kallade Urban 15-områdena. Förutom ovan nämnda ingår bland andra Ronna i Södertälje och Tensta i Stockholm.

Herrgården (Malmö)
Tryck på knapparna för att byta område.
Källa:Statistiska centralbyrån (SCB)

I nio av de 15 områdena har andelen som förvärvsarbetar ökat både på lång och kort sikt. I fem stadsdelar (Ronna och Hovsjö i Södertälje, Kronogården i Trollhättan, Araby i Växjö och Hässleholmen i Borås) finns ingen tydlig trend. I en stadsdel (Gamlegården i Kristianstad) har situationen försämrats.

– Det är tydligt att andelen förvärvsarbetande ökar i de flesta områden. Utvecklingen är positiv. Sedan är det svårt att säga vad det beror på. Det krävs mer analyser, säger Linus Garp, utredare på SCB.

Vi kan konstatera att hur vi än tittar så är utvecklingen positiv och det är en bild som sällan kommer fram.

I Herrgården i Malmö, som ligger i stadsdelen Rosengård, var andelen förvärvsarbetande endast 7 procent år 1997, jämfört med 27 procent år 2015. Andelen är fortfarande liten, men förbättringen är ändå tydlig. Enbart mellan 2014 och 2015 ökade siffran med drygt 4 procentenheter.

– Vilken statistik vi än tittar på när det gäller Herrgården så ser vi förbättringar. Andelen behöriga till gymnasiet är nu större, försörjningsstöden minskar, tryggheten ökar. Vi ser att antalet bränder har halverats. Röstdeltagandet ökade 2014 jämfört med de tidigare valen. Vi kan konstatera att hur vi än tittar så är utvecklingen positiv och det är en bild som sällan kommer fram, säger Sabina Dethorey, utvecklingssamordnare i Malmö stad.

Hon tror att utvecklingen kan kopplas till att det varit stort fokus på området de senaste åren. Flera projekt och åtgärder har genomförts för att förbättra integrationen. Till exempel har Malmö stad haft en särskild satsning med insatser mot barnfamiljer som haft försörjningsstöd under en längre tid.

Tipsa DN:s granskande reportrar

Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, tycker att förändringen är intressant:

– Jag är förvånad över att utvecklingen har varit så stark i flera områden. Samtidigt ser jag inget som är uppenbart konstigt med hur siffrorna är framtagna. En förklaring är troligtvis att det har varit en allmän uppgång av sysselsättningsgraden bland utrikesfödda, kraftigare än bland inrikesfödda.

Lars Calmfors pekar samtidigt på att det finns ytterligare en dimension som är viktig att känna till: Utrikesfödda arbetar i betydligt större utsträckning deltid eller har visstidsanställningar än inrikesfödda. Att en person har jobb behöver alltså inte betyda att han eller hon har en stark anknytning till arbetsmarknaden.

Nyckeltalet ”förvärvsarbetande” mäter andelen av invånarna i arbetsför ålder, 20–64 år, som har jobb. Metoden bygger på en registerkörning av inkomstuppgifter som SCB genomför. Den är etablerad och används internationellt, men tröskeln för att räknas som förvärvsarbetande är låg.

För att komplettera bilden har DN även studerat hur den genomsnittliga disponibla inkomsten förändrats i området. Även här är utvecklingen, som justeras för inflation, positiv. Ytterligare flera positiva förändringar har skett i områdena.

Rinkeby (Stockholm)
Tryck på knapparna för att byta område.
För områdena Södra Sofielund och Herrgården saknas data för åren 2013 och 2014. För området Araby saknas data från året 2011.
Källa:Statistiska centralbyrån (SCB)

• Försörjningsstöd (socialbidrag): Två områden saknar data för 2013 och 2014. Därför går det endast att jämföra utvecklingen i 13 områden. Andelen som får försörjningsstöd har minskat tydligt i sju av 13 områden. Ett exempel är Rinkeby där andelen har minskat från 13,9 procent år 1997, till 5,1 procent år 2010 och sedan ytterligare ned till 4,8 procent år 2014 (som är den senaste siffran).

Statistiken mäter hur stor andel som haft försörjningsstöd i minst tio månader.

N:a Biskopsgården (Göteborg)
Tryck på knapparna för att byta område.
Källa:Statistiska centralbyrån (SCB)

• Unga som varken jobbar eller pluggar: SCB mäter hur stor andel av ungdomarna (20–25 år) som varken förvärvsarbetar eller studerar. Andelen minskar i tio av 15 områden. Ett exempel är Norra Biskopsgården i Göteborg där andelen var 56 procent år 1997, 29 procent år 2010 och 26 procent år 2014 (som är den senaste siffran).

Hovsjö (Södertälje)
Tryck på knapparna för att byta område.
Källa:Statistiska centralbyrån (SCB)

• Ohälsotalet: Ohälsotalet, det vill säga ett mått på antalet utbetalda dagar med sjukpenning, minskar i tio av 15 områden. Ett exempel är Hovsjö i Södertälje där antalet var 55 dagar 1997, 35 dagar 2010 och 27 dagar 2014 (som är den senaste siffran).

• Brottslighet: Polisen har uttryckt stor oro över brottsligheten i merparten av de 15 områdena. Det handlar om grov brottslighet – om sprängningar, mord, skottlossningar och gängkriminalitet. Polisen bedömer att läget har försämrats, men det finns ingen sammanställd aktuell statistik över grov brottslighet på dessa platser. Flera allvarliga brottsutredningar pågår i områdena.

Samtidigt har det totala antalet anmälda brott minskat i de 15 utsatta områdena – till och med en snabbare minskning än i övriga landet. Brottsförebyggande rådets (Brå) tidsserie sträcker sig mellan 2011 och 2015, så den är inte så lång. Antalet anmälda brott per 100.000 invånare var 12 procent färre år 2015 än 2011. Detta behöver inte betyda att kriminaliteten minskar, utan skulle kunna vara ett tecken på en fallande anmälningsbenägenhet.

För att komplettera bilden kan vi studera enkätstudier. Den nationella trygghetsundersökningen, som Brå genomför, frågar ett urval av personer i hela Sverige om utsattheten för brott. Brå har brutit ned data för de 15 områdena. Tidsserien sträcker sig mellan 2006 och 2014. Utvecklingen visar inte på någon tydlig trend, varken uppåt eller nedåt. Andelen som uppger att de blivit utsatta för brott mot enskild person (misshandel, sexualbrott, hot, personrån, bedrägeri och trakasserier) var som lägst 2014.

Läget på arbetsmarknaden är alltså fortfarande mycket besvärligt i de 15 områdena. Men utvecklingen går i många fall i rätt riktning, tvärtemot vad man kanske tror.

Roger Andersson är professor i kulturgeografi på Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet. Han pekar på att siffrorna, trots förbättringarna, ändå visar på betydande utmaningar med områdena. Att inte ens varannan person förvärvsarbetar i flera stadsdelar är problematiskt och kan utlösa social oro.

Att andelen som förvärvsarbetar har ökat i en stor del av områdena tror han bland annat hänger ihop med konjunkturförändringar.

– Områdena är känsliga för den allmänna ekonomiska utvecklingen. Nu är arbetsmarknaden stark i Sverige och det gynnar särskilt de som normalt sett har en svag situation på arbetsmarknaden, säger Roger Andersson.

Så gjordes granskningen.

DN:s artikel bygger på data från Statistiska centralbyrån över Urban 15-områdena, vilka är de 15 stadsdelar i Sverige som omfattas av regeringens urbana utvecklingsarbete. Områdena bedöms som särskilt socioekonomiskt utsatta.

Tidsserien börjar år 1997. Den senaste statistiken är från 2014 eller 2015, beroende på datakälla.

Andel förvärvsarbetande mäter hur stor del av befolkningen, 20–64 år, som arbetade i november det aktuella året. Måttet är etablerat och används internationellt, men tröskeln är samtidigt låg för att räknas som arbetande. Den mäter heller inte vilken typ av jobb invånarna har. Måttet har däremot inte förändrats över tid, vilket är en styrka i jämförelser.

Att jämföra utvecklingen i stadsdelar kan vara komplex. Det är viktigt att känna till att områdena kan ha en hög omsättning av invånare (många flyttar in och ut). Dessutom kan demografin ha förändrats över tid, till exempel med avseende på åldersstruktur eller invånarnas födelseland.

Det finns ytterligare en indelning av förorter i Sverige som kallas för Lua-områden och som bygger på 23 stadsdelar som ingått lokala utvecklingsavtal mellan regeringen och kommunerna. DN har kontrollerat hur situationen ser ut i dessa. Även här ser utvecklingen ut på ungefär samma sätt som i Urban 15-områdena.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.