Att formulera bedömningen av hotet om terroraktioner mot Sverige i termer av specifika nivåer är ingen lyckad metod i kommunikationen med medborgarna. Det menar Magnus Norell, forskare och analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Den senaste tidens uppgifter om ett ökat terrorhot mot Europa, inklusive Sverige, ledde häromdagen till att Säkerhetspolisen (Säpo) gick ut och förklarade att hotnivån för svensk del höjts från 2, låg nivå, till 3, förhöjd nivå. Åtgärden ledde säkert till att många oroades, andra kanske anade ett budgethöjande utspel från Säpos sida, medan åter andra såg konspirationer bakom utspelet.
Magnus Norell angriper frågan från ett annat håll – grunden för oron ser han i det, som han menar, olyckliga användandet av nivåer för att beskriva hotbilden.
– Vi behöver inte ha nivåer. Hotet om terror ska inte underskattas, men det finns ett problem i själva formuleringen med nivåer, säger Magnus Norell till DN.se.
Han menar att allmänheten felaktigt uppfattar det som ett terrorhot mot nationen när Säpo talar om ett förhöjt hot.
– Det ska till mer för att det ska bli ett nationellt hot. Här handlar det troligen om en ökad aktivitet bland vissa individer som övervakas, inte något hot om en omedelbar aktion mot landet, säger han och konstaterar att när Säpo är förhindrat att närmare gå in på vad som ligger bakom uppgraderingen så lämnas fältet öppet för spekulationer.
– Det för med sig problem när Säpo går ut och säger att hotet ökat, samtidigt som man säger att vi inte ska oroa oss, säger Norell och menar att myndigheterna ska beskriva läget som det är, så långt det är möjligt utan att underrättelseverksamheten störs.
– Handlar det om att se upp när vi reser så ska man säga just det.
Om den senaste utvecklingen, USA:s beslut om att mana sina medborgare som befinner sig i Europa att vara vaksamma, säger Magnus Norell:
– Det är svårt att ha någon uppfattning om vad det är amerikanerna vet. Men generellt sett har det funnits en hotbild mot amerikaner i Europa sedan många år tillbaka.