Enligt Lena Holm, generalsekreterare för Majblommans riksförbund, är det färre barn som lever i en ekonomiskt utsatt familj i dag, men de lite drygt 200.000 barn som gör det har det väldigt jobbigt. De blir bra på att hitta på undanflykter och vita lögner.

– Man säger att man inte behöver eller har lust att vara med på saker. Man säger inte att man inte har råd. Den barnfattigdom som var i början på 90-talet efter de stora nedskärningarna som var då, den var extremt hög, men nu har det sjunkit. Men egentligen tycker inte Majblomman att det är så viktigt hur många det är, utan det räcker att det finns för att vi ska gå in och hjälpa till, säger hon.

Majblomman har gått från en insamling på 16 miljoner 1997 till 50 miljoner förra året. 30 av dessa miljoner gick ifjol direkt till att enskilda barn. Tio miljoner gick till att jobba med opinionsbildning och att ta fram informationsmaterial till skolor. Enligt Lena Holm beror ökningen i insamlade pengar på att Majblomman blivit mer känd och att folk har blivit mer medvetna om vad pengarna går till.

– Det är ju så att vi syns på gator och torg i två veckor när barnen är ute och säljer majblommor, men sedan så jobbar vi hela året med att dela ut bidrag till barn och driva opinion i de frågor där vi ser att barns villkor inte är så bra.

Det är i första hand föräldrar som ansöker om hjälp till barnen. Majblomman ger bara bidrag till konkreta saker som handlar om just barn, och är inte tänkt att vara något allmänt försörjningsstöd. Det kan röra sig om barnkalas, julklappar, medlemsavgifter i en idrottsförening eller utrustning till idrottsaktiviteter.

– Det är fortfarande ganska mycket kring sommarlovet och dolda avgifter i skolan. Sedan skulle vi kunna ha cykelfabrik för det är hur många cyklar som helst som vi delar ut, säger Lena Holm.

Det som ökat mest de senaste åren är behovet av hjälp till att bekosta glasögon. En ökning som Majblommans riksförbund började märka av 2008.

– Det är ungefär dubbelt så många nu som det var då, säger Lena Holm.

Hon kallar det ett hål i välfärdssystemet. När barn har nedsatt hörsel får de en hörapparat, men har de nedsatt syn får de inga glasögon.

– Det betyder att 23.000 barn inte hänger med i undervisningen i skolan av det skälet att de inte ser ordentligt, säger Lena Holm.

Det ser likadant ut över hela landet.

– Det spelar ingen roll var man bor, för det är ju så att det finns inga landsting som har bidrag till glasögon för barn i skolan. Utan det är upp till sju års ålder som man kan få ett litet bidrag i vissa landsting.

Majblomman jobbar på två sätt för att rätta till problemet. De ger barn glasögon, samtidigt som de driver på frågan mot landstingspolitiker och riksdagspolitiker. Enligt Lena Holm borde det inte vara en politisk fråga. Hon tycker att alla partier borde kunna enas om att barn i Sverige ska ha glasögon när de går i skolan om de behöver det.

– Lika väl som man kan komma överens om att man ska skicka Jas-plan till Libyen så borde man kunna komma överens om den här frågan.