Fler än varannan svensk har någon gång drabbats av brott på internet och nästan ingen tror att brottslingarna kommer att gripas. Polisen medger att uppgivenheten är befogad — många av ärendena läggs ner.
Datasäkerhetsföretaget Symantec har ställt frågor till över 7 000 personer i 14 länder, däribland Sverige. Undersökningen visar att Sverige skiljer sig från många av de andra länderna. Här har "bara" 56 procent drabbats av nätbrott, en siffra som bara Japan slår. I till exempel Kina är siffran 83 procent.
I Sverige liksom i övriga världen är virus och andra skadliga program brottet som drabbar flest. Men många har också fått sina konton på sociala nätverk hackade, utsatts för nätbedrägerier eller trakasserier.
Trots siffrorna känner sig svenskarna säkrare än övriga medborgare på nätet. Vi hör också till dem som tvivlar mest på att polisen kan lösa nätbrotten. 95 procent tror inte att brottslingarna kommer att dras inför rätta. När vi drabbas blir vi arga, upprörda och kränkta.
– Jag föreläser ofta om de här brotten och brukar då alltid säga att jag är trött på att svenskarna verkar blasé. Man blir av med ett par tusen på kontot, ringer banken, får tillbaka pengarna och ett nytt plastkort och sedan verkar det bra med det. Men den här undersökningen visar att vi påverkas av nätbrotten. Vi blir förbannade och frustrerade, säger Per Hellqvist, säkerhetsexpert på Symantec.
Vad som händer efter att en person utsatts för nätbrott skiljer sig också mycket mellan länderna. I Sverige svarar tre av fyra att de ringer polisen, 56 procent ringer banken och 46 procent ringer internetleverantören. Internationellt är det vanligaste svaret att de drabbade tänker ändra sitt beteende på nätet. Bara 44 procent ringer polisen.
– Det är väldigt många i Sverige som inte ringer polisen därför att man tror att brottet aldrig kommer att klaras upp. Men görs ingen polisanmälan är det 100 procent säkert att det inte klaras upp, säger Per Hellqvist.
Anders Ahlqvist, chef för Rikspolisstyrelsens internetspaningsgrupp, medger att det finns visst fog för medborgarnas misstroende mot polisen när det till exempel gäller att haffa nätbedragare.
– Tyvärr är det så att nätbedrägerier görs i långa serier där varje bedrägeri är ett ganska litet brott och för att vi ska kunna utnyttja internationell rättshjälp så krävs att det rör sig om allvarliga brott. Därför blir väldigt många av de här ärendena nedlagda.