Sverige

Majoritet röstade emot skattesänkning

En majoritet i riksdagens finansutskott röstade på torsdagen emot regeringens förslag på en extra skattesänkning för månadslöner över 36 000 kronor. 

”Det är historiskt”, säger finansutskottets ordförande Anna Kinberg Batra (M) till DN.

Ett gemensamt förslag från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet fick precis som tidigare i skatteutskottet stöd av Sverigedemokraterna.

– En majoritet har gett kansliet i uppdrag att ta fram ett förslag tlll betänkande om att ta bort skiktgränsen. Det kommer att komma till finansutskottet om två veckor, säger Per Bolund (MP), ekonomisk-politisk talesperson.

Detta innebär enligt Moderaterna att S, MP och V nu för första gången samarbetar med Sverigedemokraterna i en budgetrelaterad fråga.

– Nu har de åtagit sig att utarbeta sitt första budgetrelaterade betänkande tillsammans. Det är lite historiskt och ett avsteg från den praxis som Socialdemokraterna varit så stolta över och som tjänat Sverige i snart 20 år, säger Anna Kinberg Batra som också är Moderaternas gruppledare i riksdagen.

Den beskrivningen håller Fredrik Olovsson (S), vice ordförande i finansutskottet, inte med om.

– Själva syftet med regelverket är att kunna stärka statens ekonomi. Vi har tidigare tagit den typen av beslut när det handlar om utgifter. Nu tycker vi också att det är möjligt på inkomstsidan, säger han.

Tidigare i veckan uttryckte riksdagens talman Per Westerberg oro för att partierna inte kan komma överens om hur riksdagsordningen ska tolkas.

– Det är bra om vi inte behöver gräla om det utan hittar pragmatiska lösningar, uppmanade han.

Men ingenting tyder på att regeringen och oppositionen kan komma överens om arbetsordningen kring budgeten.

– Jag tycker också att det är olyckligt att det finns olika synpunkter om det. Jag hoppas att vi ska kunna nå enighet i den frågan. För oss är det tydligt att man inte ska kunna försvaga statsbudgeten, men däremot att man ska kunna förstärka den, säger Per Bolund (MP).

Carl B Hamilton, Folkpartiets ekonomisk-politiske talesperson, vill lösa konflikten genom att arrangera en öppen utfrågning i riksdagen. Han anklagar att de rödgröna för att inte ha läst på.

– Den här kontroversen bygger på att man inte läst riksdagsordningen, utan biter sig fast i budgetlagen och en utredning från mitten av 90-talet. Men riksdagsordningen är mycket mer krävande, hävdar han.

Förslaget om en öppen utfrågning i riksdagen får dock ett svalt mottagande av Socialdemokraterna.

– Jag utgår från att vi kommer att ha mycket diskussion om budgetregler framöver, svarar Fredrik Olovsson undvikande.

Sverigedemokraterna är nu i praktiken det parti som i egenskap av vågmästare i riksdagen styr hur inkomstskatterna ska se ut nästa år. Partiet säger ja till regeringens förslag om ett femte jobbskatteavdrag, men nej till en extra skattesänkning på upp till 250 kronor för månadsinkomster från 36 000 kronor och uppåt.

– För oss är det rätt naturligt. Vi som tjänar mycket behöver inte den här skattesänkningen, säger Sven-Olof Sällström, SD:s ekonomisk-politiske talesperson.

Han tror att regeringen kommer att försöka inleda någon sorts förhandlingar för att komma överens med Socialdemokraterna eller Miljöpartiet. Men den dörren är i praktiken stängd i och med att budgeten redan lagts fram, enligt Moderaterna.

– I ramverket ingår att man presenterar en helhet senast den 20 september. Det är bara under mycket extrema omständigheter man skulle få ändra sig efteråt. Så det har jag inga skäl att tro att regeringen skulle göra, säger Anna Kinberg Batra.

Eftersom regeringen inte väntas agera på den samlade oppositionens uppmaning att dra tillbaka förslaget om sänkt statlig inkomstskatt dröjer det till efter den 20 november innan frågan avgörs på allvar. Då låses budgetens utgifter och inkomster. Därefter har oppositionen aviserat att den vill riva upp beslutet om sänkt statlig inkomstskatt.

När frågan når riksdagens kammare kan talmannen välja att skicka frågan till konstitutionsutskottet för behandling. Även där gäller att de fyra oppositionspartierna har majoritet för vilken tolkning av budgetreglerna och riksdagsordningen som ska gälla.
Därmed kan det dröja en bit in i till december innan frågan slutligen avgörs.