Sverige

Maktspelet på Östersjön

På bara ett år har den ryska Östersjöflottan tredubblat sin övningstid till sjöss.

I skuggan av Ukrainakrisen prioriterar den svenska regeringen den militära närvaron i Östersjön för att markera solidaritet med Nato. Ryssland svarar med oplanerade stridsövningar, flygbombningar och tester av kryssningsrobotar.

Strax före klockan halv elva den 3 mars i år lyfte SAS-planet SK 681 med 132 passagerare ombord från Kastrups flygplats i Köpenhamn. Planet satte kurs mot Rom när piloten fick information om att ett oidentifierat flygplan fanns i området. Besättningen tittade ut genom fönstren i cockpit, men kunde inte se någonting. Flygledningen kom med nya instruktioner och beord­rade dem att lägga sig på 7 300 meters höjd.

Då dök det okända planet upp och passerade på bara 90 meters avstånd. På den korta tiden hann besättningen se att flygplanet var gråmålat, hade fyra turbopropeller­motorer och en lång antenn på taket.

Senare skulle det visa sig att det oidentifierbara planet var ett ryskt spaningsflyg.

– Det var väldigt nära, jag förstår att besättningen upplevde att det var obehagligt, säger Jens Olsson, haveriutredare på Statens haverikommission.

Händelsen är ovanlig. Men beteendet känns igen både av Försvarsmakten och Haverikommissionen.

– Vi har sett likartade beteenden tidigare och säkerhetsmässigt kan det vara ett stort problem, säger Jonas Bäckstrand på Haverikommissionen.

Klicka här för att se en större version av grafiken från bildspelet ovan.

Den militära närvaron på Öster­sjön har ökat kraftigt de senaste åren. Efter Rysslands annektering av Krimhalvön i våras och de senaste månadernas utveckling i Ukraina har aktiviteterna både till sjöss och i luften intensifierats ännu mer. På bara ett år har den ryska Östersjöflottan exempelvis tredubblat sina övningsdygn till sjöss. Från 400 dygn 2012 till 1 135 dygn under 2013, enligt uppgifter från ryska försvarsdepartementet som DN har tagit del av.

– Jag är inte förvånad alls, de säger ju att de är på väg att bygga upp en stormaktsstatus. Det där har de öppet deklarerat och nu ser vi resultatet, säger Jan Thörnqvist, chef för den svenska marinen.

Även stridsflyget har ökat sina aktiviteter markant.

– Ryssarna blir duktigare och duktigare. Vi ser mer trafik och andra övningsmönster. Det handlar om signalspanare, transportflygplan, stridsflyg, i form av jaktflyg och taktiskt spaningsflyg, säger Sveriges flygvapenchef Micael Bydén.

Det börjar till och med bli trångt på de internationella farvattnen och i luftrummet över Östersjön. Vilket ökar risker för incidenter.

– Det vi ser är att ryssarna flyger mer och börjar komma närmare svenska gränser. De kränker inte oftare, men vi har haft stridsflyg som varit inne vid svensk gräns, säger Micael Bydén.

Situationen har utvecklats till något som i det närmaste kan beskrivas som ett slags katt och råtta-lek. Även försvarsminister Karin Enström (M) bekräftar bilden av de tilltagande spänningarna.

– Osäkerheten har ökat. Vi har sett en ökad aktivitet som gjort att vi från svensk sida ökat vår närvaro både över och under ytan, säger hon.

Både det svenska flygvapnet och marinen spanar på rysk verksamhet regelbundet. Bland annat med korvetten ”Visby”. Fartyget är special­designat för att undgå radar, signalspana och samla in information till underrättelsetjänsten. När marinen patrullerar i Östersjön har de skarpa robotar och sjunkbomber med sig.

– I samband med Rysslands aktiviteter i Ukraina ökade deras verksamhet överallt där de hade trupper. Men vi är framför allt intresserade av de marina bitarna och det började ju röra på sig även här. Man vill spänna musklerna, säger Per Öhrstedt, fartygschef på ”Visby”.

Han har med egna ögon sett hur Östersjön återigen hamnat i händelsernas centrum och hur läget förändrats de senaste månaderna.

– Man träffar på varandra oftare och kommer närmare varandra, säger han.

Samtidigt har Ryssland helt stängts ute från militära samarbeten de tidigare varit en självklar del av.

– Nu är Ryssland inte tillsammans med andra i Östersjön längre, utan en helt ensam aktör som bedriver sin verksamhet för att markera att de kan själva, säger marinchef Jan Thörnqvist.

En av de stora internationella övningar som Ryssland stängts ute från är Baltops som just nu pågår i  vattnen utanför södra Sverige. Övningen, där 30 skepp och 52 flygplan från 14 länder deltar, leds av amerikanska flottan med den svenske officeraren Ola Truedsson som vice befälhavare.

Men den massiva närvaron av Nato­styrkor i Östersjön har också fått de ryska befälhavarna att reagera kraftigt.

I en plötslig svarsövning i Kaliningradområdet markerar landet nu sin styrka med sina senaste modeller av stridsplan, testskjuter raketer och kryssningsrobotar. På Kaliningrads stränder har de också övat landstigning och luftlandsättning av fallskärmsjägare. Det ryska försvarsministeriets hemsida uppdateras dagligen med nya artiklar om stridsövningen. Där rapporteras bland annat om ”lyckade raket­avfyrningar”, ”bombningar” på låg höjd och hur stridsflyget lyckas ”besegra den tänkta fienden”.

Båda parter övervakar hela tiden varandras övningar.

– De två länder som frekvent opererar signalspaningsfartyg på Östersjön är Ryssland och Sverige, det är klart att vi tittar på varandra. Just nu har vi till exempel ett ryskt signalspaningsfartyg som följer Baltops av helt förklarliga skäl, säger Jan Thörnqvist.

Enligt Jan Thörnqvist blir ryska styrkor allt bättre och mer aktiva till sjöss, men än så länge upplever han inte deras agerande som hotfullt.

– Det är inte som under kalla krigets dagar då signalspaningsfartyget ”Orion” till och med kolliderade med ett sovjetiskt fartyg som försökte tränga det, säger han.

Däremot tycks många ryssar uppleva ett hot från väst. På ryska försvarsministeriets hemsida genomförs just nu en omröstning med frågan: vad tror ni, existerar det i detta ögonblick ett militärt hot mot Ryssland från andra länder?

Nästan hälften, 44 procent, har svarat ja på frågan.

Många bedömare jämför ändå Rysslands agerande på Östersjön den senaste tiden med kalla krigets dagar. Men det finns väsentliga skillnader. I dag är Rysslands tillgång till Östersjön kraftigt begränsad till den isolerande enklaven Kaliningrad och kustremsan längst inne i Finska viken. Från S:t Petersburg har Ryssland endast en smal korridor av internationellt vatten och flygrum mellan estniskt och finskt territorium.

– Det är det sämsta geostrategiska läge som Ryssland har haft på flera hundra år, det är utifrån den situationen som man ska se den här återuppbyggnaden och övningsverksamheten, säger Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys.

Kaliningrad är i dag omringat av Natoländerna Litauen och Polen.

– Enklaven skulle i en militär situation vara extremt utsatt och svårförsvarad. Man är beroende av transit via Natoområdet, vilket är fullkomligt orimligt att tänka sig i ett tillspetsat säkerhetspolitiskt läge, säger Wilhelm Agrell.

Enligt Agrell är det bland annat den här situationen som ligger till grund för den ryska strategin i händelse av en väpnad konflikt.

– Man ska komma ihåg att övningsverksamheten syftar mot tänkbara scenarier och krigsplanläggning.

Ett tydligt exempel är den ryska flygstyrkan som med tunga bombplan mitt i natten på långfredagen förra året flög in mot den svenska gränsen i en simulerad attack mot Sverige.

– Att man genomförde de här berömda påskflygningarna mot Sverige betyder inte att man tänker göra något här och nu, utan att man övar för en tänkt krigssituation där Sverige tillhör ett fientligt block, säger Wilhelm Agrell.

Det säkerhetspolitiska läget har lett till att regeringen i slutet av maj beslutade att prioritera den militära närvaron på Östersjön. I ett dokument som signerats av utrikes­minister Carl Bildt (M), betonas vikten av att Sverige ska vara solidariskt som partner till Nato. Utrikes­ministern och försvarsminister Karin Enström besökte Baltops tillsammans med den amerikans­ke ambassadören Mark Brezinski. Ambassadören lade sedan upp en selfie på sig själv med ministrarna i  en militärhelikopter.

Det svenska försvaret är nu så tätt sammankopplat med Nato att två av de högsta cheferna inom försvaret inte tycker att ett medlemskap skulle innebära någon större skillnad för Sveriges del.

– Ur mitt perspektiv, yrkes­manna­perspektivet, så spelar det ingen större roll. Där vi är i dag i vår relation till Natoländerna får vi ändå vara med i alla sammanhang. Det är lite knöligt inledningsvis i en skarp insats för att vi inte är fullvärdiga medlemmar, någon form av skillnad mellan att vara fullvärdig medlem och partner måste det vara. Men vi får vara med och vi bjuds in, säger Micael Bydén.

För Ryssland ses dock diskussionen om ett svenskt Natomedlemskap som en farlig utveckling. I ett officiellt uttalande från slutet av maj skriver ryska UD att det skulle vara ”en fara för negativ utveckling i ett område som traditionellt har karaktäriserats av en låg nivå militärpolitiska stämningar”.

Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen gick så sent som i  förra veckan till hårt angrepp mot Ryssland. Mitt under den pågående Baltopsövningen hade han ett tydligt budskap till Kreml:

– Historien har lärt oss att frihet inte kommer gratis, vi måste arbeta för det, investera i det och om nödvändigt slåss för det.

– Rysslands aggression mot Ukraina demonstrerar att frihet inte kan tas för given. Ryssland har rivit upp regelboken och under­minerat den internationella ordning som varit fundamentet för vår fred och framgång, sa han.

Efter annekteringen av Krim och Ukrainakrisens början har även Nato tydligt markerat sin närvaro i Östersjön. Nu har de stridsflyg på fler platser än tidigare och flyger regelbundet över Östersjön tillsammans med Sverige.

– I Estland står det danskar, även amerikaner och britterna är på väg till Baltikum. Fler och fler länder är där med sina stridsflyg nu för att signalera, säger Micael Bydén, flygvapenchef.

De internationella vattnen i Östersjön har blivit en plats där supermakterna demonstrerar sin makt. Något som blivit särskilt tydligt under den pågående Baltops­övningen.

– Det är något slags militär diplomati i förlängningen. Om man jämför förra årets Baltops med årets övning så ser man med vilka resurser aktörerna kommer in med, USA har i år med sig strategiskt bombflyg. Det var ju ett tag sedan, säger Kjell-Ove Schramm, stabschef på fjärde sjöstridsflottiljen i Berga utanför Stockholm.