Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Mammornas sjukfrånvaro under lupp

Grafik: Andreas Heneborn Källa: Försäkringskassan

Familjer med barn födda runt 2005 ska nu specialgranskas i detalj. Syftet: att gå till botten med de dramatiska skillnaderna i sjuktalen, där kvinnors sjukfrånvaro skjuter i höjden efter att de blivit föräldrar. Regeringen fattar ett beslut om saken nästa vecka.

Det är den första omfattande studie som har gjorts på området.

Enligt uppdraget, som presenteras på torsdag i nästa vecka, ska Försäkringskassan borra i ett stort antal områden. Bland annat ska föräldrarnas yrken kartläggas, om de är ensamboende eller sammanboende, hur stora förvärvsinkomster de har och vilken deras socioekonomiska tillhörighet är.

Det ska även göras en analys av hur jämställt deras uttag av föräldrapenning har varit. I uppdraget ingår även att se hur ofta det är mammor eller pappor som är mottagare av vårdbidrag, eller som är personlig assistent åt sitt barn.

– Skillnaden mellan mäns och kvinnors sjukskrivningar är en av de stora frågorna inom sjukförsäkringen nu. Den här studien är oerhört viktig och jag är glad att den nu blir av, säger socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M), som tidigare har uppmärksammat kvinnors högre uttag av sjukpenning.

Bakgrunden är att svenska kvinnor i gruppen 30 till 39 år är mer än dubbelt så mycket sjukskrivna som männen i samma åldrar. Det är i den åldern som många lever familjeliv med små barn.

En rapport från IFAU, ett forskningsinstitut kopplat till arbetsmarknadsdepartementet, visar att kvinnors och mäns genomsnittliga uttag av sjukpenning är likvärdigt fram till att första barnet är ett år.

När det börjar bli dags för för­skola drar mammornas sjukfrån­varo i väg. Och den stannar på en nivå klart över pappornas i många år.

– Det är en dramatisk utveckling, säger Ulf Kristersson.

Utredarna ska titta på vilka sjukdomsdiagnoser som kvinnorna har, hur länge de är sjukskrivna och hur ofta.

Även barnens sjukdomar ska studeras för att se om det finns kopplingar mellan att den som vabbar oftare blir smittad än den andra föräldern. I två fall av tre är det kvinnan som stannar hemma från jobbet och tar hand om det sjuka barnet. Det ska också utredas om det förekommer sjukdomar som kan kopplas till graviditeten och förlossningen.

Att kvinnor ofta är barnfamiljernas projektledare och logistiker är ett ämne som dyker upp i debatter, samt att dessa självpåtagna eller påtvingade arbetsuppgifter sliter på mammorna.

– Vi har varit duktiga på att öka kvinnornas deltagande i arbetslivet, men vi har inte ökat männens ansvar att delta i familjen i samma omfattning. Det verkar främst vara kvinnor som drabbas när jobbet och familjelivet krockar. Det som kvinnorna då kan sjukskriva sig från är jobbet.

Kvinnornas sjukfrånvaro har allvarliga konsekvenser, enligt Ulf Kristersson. De får lägre inkomster, vilket även påverkar deras pension och de kan hamna i en sämre sits på sitt arbete.

Förutom att deras möjlighet att göra karriär kan försämras finns också risken att kvinnor som ett kollektiv blir mindre attraktivt bland arbetsgivare.

– Sådana argument har vi ju hört när det gäller föräldraledighet och vabbande, säger Ulf Kristersson.

Papporna vabbade 36 procent av dagarna

• 24 procent av de dagar med föräldrapenning som togs ut under 2011 stod papporna för.
• 36 procent av dagarna med tillfällig föräldrapenning – vab – när barnet är sjukt, togs ut av papporna under 2011.
• 16 procent av de underhållsstöd till en förälder som bor med barnen, som betalades ut i september 2012, gick till pappor.
• 14,5 procent av de vårdbidrag som betalades ut i september i år gick till pappor.

Hör av dig till DN

Vad beror det på att kvinnor i så hög utsträckning blir sjuka efter att de fött barn? Och hur ska de bli friskare? Hör av dig med dina synpunkter till DN:

nyhetstips@dn.se
eller skicka sms till 71222

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.